Den här sidan har korrekturlästs
ryckte Per, han satt dock fast,
sökte Pål att få en rast
eggades på nytt hans trånad.
Men när maj bröt in med sol
och med blom och grönt i korgen,
göken satt i norr och gol,
satt och spådde sorgen.
Då blef leken mera svår,
full af skär och våda.
Löste Per sin flickas hår,
fann han barr från skogens snår
och en doft af kåda.
Hade Pål sin herdestund
såg han ögats falska glitter,
kysste han sin flickas mun:
fann han kyssen bitter.
Sedan dess, när fjärden bröt,
hörde Per som brus i skogen;
— 45 —
