Sida:Trollhatte canalfartens historia.djvu/57

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 49 —

afdämning; och emedan Polhem uträknat dess styrka att vara tillräcklig emot tryckningen af den vattencolumn som i denne sjö skulle upkomma, förmodades att en lika så fast, och efter samma reglor byggd, parabolisk båge, skulle äga dubbel styrka när dess basis var dubbelt korrtare, och att styrkan skulle ökas 4 gånger i anseende till den olika vattencolumnen, hvilken vid prästskeds-fallet var endast hälften så bred som den i Wenern. Men oagtat alla dessa

    Under sjelfva bågen, tillika med dess basis, borde sedan sättas tvänne stolpar; desse skulle genom stänger, som med öglor voro fästade vid sjelfva stolparne, föras ned til bottnen, så snart bågen hade fått sin rätta ställning ofvanpå vattnet, och hindra honom ifrån at sjunka. Då bågen på detta sätt blifvit nog stadgad, borde starka bjelkar läggas med sin ena ända emot dess basis, och med den andra släppas ned i vattnet för att af strömmen föras till bottnen. Några korrtare stolpar skulle likväl förut sättas under bjelkarne, att vara dem till stöd emot vattentryckningen, och, sedan de således fått sin rätta hvilande ställning, tjocka plankor nedsänkas emot dem, och dammen sluteligen genom fyllning göras så tät som man åstundade.

4