Sida:Tryckfrihetsförordning 1766.djvu/7

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

sig till alla Lagar och författningar i gemen, som redan fastställte äro eller hädanefter stadgade warda.

Ware ock i lika måtto tillåtit at skrifwa och trycka låta om Rikets förbindelser med andre Magter samt fördel eller skada af Äldre eller Nyare Förbund eller derom gjorde Propositioner: I hwilket afseende jemväl alla med främmande magter slutne Afhandlingar måge få tryckas, dock ej någon del theraf, som hemlig wara bör; Mindre må thet förnekas at om andre folkslags Borgerliga författningar, theras fördelar, afsigter, Handel och hushållning, styrcka och swaga, Lynne och Seder, bedrifter och misstag, antingen särskildt eller jemnförelse wis något afhandla och trycka låta.

§. 6. Under thenna Tryckfrihet kommer thernäst at begripas alla Skriftwäxlingar, Species Facti, Handlingar, Protocoll, Dommar och Utslag, lika ehwad the til then förflutne tiden äro hörande eller hädanefter begynnas och fortsättjas, företes, föras och utfärdas både för, under och efter Rättegången vid Under-Domstolar, Hof- och Öfwer-Rätter, Collegier, Wåre Befallningshafwande, Consistorier eller andre publique Wärk, samt utan åtskildnad af målens egenskap, antingen thesse äro Civile, Criminelle, Ecclesiastique eller eljest Religions stridigheter i mer eller mindre måtto rörande; Äfwen ock Äldre och Nyare Beswär och Förklaringar, Deductioner och Contra Deductioner, som til Wår Justitiæ Revision blifwit ingifne och ingifwas, jemte the i Wår Nedre Revision hållne Protocoll, lika med the Ämbets Bref och Memorialer, hwilka ifrån Justitiæ Cancellerens Expedition redan blifwit utfärdade, eller framdeles kunna utfärdas: Dock at ej någon må belastas at utlösa och trycka mer af allt thetta, antingen in Extenso eller uti sammandrag så som en Species Facti, än han thet sjelf äskar och för nödigt finner, och hwilket uppå anmälan therom genast bör utlemnas til en hwar, som sig therom anmäler, wid answar, som uti nästföljande § sägs: Men uti Brottmål, hwilka genom wänlig förlikning enskildte Personer emellan bilagde blifwit, må ingen utan Parternes bifall, så länge the ännu lefva, denne frihet nyttja; Äfwen som i fall något, som rörer grofwa, mindre kände missgärningar och styggelser, hädelser emot Gud och Werldslig Öfwerhet, leda och listiga påfund vid thesse och andre swåre Brottmål, Widskepelser och annat dylikt, skulle i Ransakningar eller Domar inflyta, bör sådant alldeles uteslutas.

§. 7. Emedan ett på lag grundadt Votum icke behöfwer döljas, ther Utslaget intet annat är än Domarens röst: En rättvis Domare ej eller har at frukta för Menniskor, när han äger ett tryggt samvete, twärt om thet gläder honom, at hans owäldughet blifwer känd, och derigenom hans heder ifrån misstankar och widriga omdömen tillika bewaras; alltså at förekomma the flere slags äfwentyrliga fölgder af