Den här sidan har korrekturlästs
182
Den raske kuriren mottogs på det vänligaste av kejsaren, vilken med förundran hörde berättelsen om alla hans lidanden och svårigheter under resan. Han fäste honom särskilt vid sin person genom att giva honom en hög befattning vid hovet.
Alla fyra våra vänner bosatte sig i Petersburg. De levde där lyckliga i sin ömsesidiga kärlek och behövde icke mer skiljas från varandra.
Så hade då Gud styrt den svåra resan och de hårda prövningarna till välsignelse för dessa ädla och goda människor, som nu så tydligt fingo erfara, att Gud aldrig överger den, som i lydnad, kärlek och förtröstan håller sig till honom.
