Sida:Tsarens kurir 1917.djvu/29

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
25

den mot en vinst, varpå de kunde leva i åratal, och att de nu blevo tvungna att återvända utan att fått sälja för ett enda öre.

Oväsendet kvävdes dock snart av de beväpnade kosackerna och polisbetjänterna, och nästan genast började asiaterna packa in sina varor för att resa sin väg. Salubodarna togo ned, teatrarna, karusellerna, cirkusarna och menagerierna försvunno, danserna upphörde, sångerna tystnade, eldarna släcktes, och lindansarnes linor spändes ned. De gamla stelbenta hästarne leddes ur sina stallar och spändes i skaklarna. Med piskan eller käppen i handen påskyndade kosackerna de sölande, ja, de drogo icke i betänkande att riva ner tälten, innan de stackars zigenarne ännu hade lämnat dem. Och när aftonen kom, var den asiatiska delen av fältet utrymt, och på den stora marknadens buller och larm följde öknens tystnad.

Ögonblickligen, då kungörelsen upplästes av polismästaren, kom Mikael Strogoff att tänka på sitt möte med de båda zigenarne under föregående natt.

— Besynnerliga sammanträffande, tänkte han, mellan denna utvisning och de ord, som yttrades av zigenaren. »Det är Fadern själv, som skickar oss dit vi vilja», sade ju den gamle mannen. Men »Fadern» det vill säga det samma som kejsaren. Man kallar honom alltid så bland folket. Huru kunde dessa zigenare på förhand veta, vad som förehades bland de styrande, och vart ämna de väl begiva sig? Dessa människor förefalla mig misstänkta, och jag måste ha ögonen på dem, ifall de vidare skulle råka komma i min väg.

För de flesta marknadsbesökanden var ändamålet med det stränga påbudet en fullkomlig hemlighet, men Mikael Strogoff förstod det mycket väl. Första punkten i kungörelsen avsåg naturligtvis att göra förrädaren, Ivan Ogareff, oskadlig, ifall han ännu befann sig inom Rysslands gränser. Genom förbudet för varje rysk undersåte att lämna provinsen blev han tvungen att stanna kvar och kunde således icke förena sig med Feofar Khan eller med de upproriske i Sibirien. Genom den andra punkten i kungörelsen ville man befria Ryssland från alla de asiatiska tartarer och