medgifva honom att välja det sätt, hvarpå han vill dö. Och si! nu har du befriat mig, och jag har tillåtit dig att välja det sätt, hvarpå du vill dö.
Då fiskaren hört andens berättelse, utropade han: o Allah, hvarföre skulle jag icke hafva befriat dig vid någon annan tid än denna! Derpå sade han till anden: förlåt mig och döda mig icke, så sannt du vill hafva förlåtelse af Gud; och förgör mig icke, på det icke Gud måtte gifva magt öfver dig åt någon, som skall förgöra dig! Anden svarade: jag måste nödvändigt taga ditt lif; välj derföre det sätt, på hvilket du helst vill dö! Fiskaren ansåg sig nu öfvertygad om att han skulle dö; men återigen anropade han anden och sade: förlåt mig af tacksamhet derför, att jag befriat dig! – Nej, – svarade anden, – jag ämnar ju döda dig endast och allenast för den orsakens skull, att du varit min befriare. — O sheik för andarne, – utbrast fiskaren, – har icke jag handlat som en välgörare mot dig, och vill icke du belöna mig med otacksamhet? Men det ordspråket talar sanning, som säger:
Vi gjorde dem godt, och de belönade oss med ondt; så, vid mitt lif! uppför sig
den elake!
Så blir han, som gör godt åt den deraf oförtjente, belönad på samma sätt som
han, hvilken hjelpte hyænan.
När anden hörde dessa ord, sade han: tigg icke ditt lif, ty din död är oundviklig! Då tänkte fiskaren för sig sjelf: denne är en ande, och jag är en menniska, och Gud har gifvit mig sundt förstånd; derföre skall jag stämpla till hans förderf med min klokhet och mitt förstånd, likasom han stämplat med sin list och trolöshet. Nu sade han till anden: har du beslutit att döda mig? Han svarade: ja! Då sade han: vid det aldraheligaste namnet, som står ristadt på Salomos insegel, vill jag göra dig en fråga; vill du besvara henne sanningsenligt? När anden hörde det aldraheligaste namnet nämnas, blef han orolig och darrade samt svarade: Ja, fråga; men var kort! Då sade fiskaren: huru har du kunnat vara innesluten i denna flaska? Hon kan icke rymma din hand och fot, hur skulle hon då kunna inrymma hela din kropp? – Tror du icke, att jag varit deri? – sade anden. – Fiskaren svarade: jag skall icke tro dig, förrän jag ser dig deri. Då skakade anden på sig och blef återigen förvandlad till rök, hvilken höjde sig mot himmelen och sedan blef sammanpackad samt slutligen sänkte sig ned i flaskan, tills alltsammans kommit in deri; men nu grep
