dig det ringaste ondt, utan tvärtom godt, då jag befriade dig ur ditt fängelse. När du så handlade mot mig, insåg jag, att du var med allo förderfvad. Du må veta, att min afsigt, då jag kastar dig uti hafvet, är den, att jag skall om dig underrätta hvar och en, som tager upp dig, och varna honom för dig, på det han måtte kasta dig dit igen; sålunda skall du förblifva i detta haf till tidens ända och lida alla möjliga plågor. Anden sade: gif mig fri. Detta är för dig ett tillfälle att öfva mensklighet, och jag lofvar dig, att jag aldrig skall göra dig någonting emot, utan tvärtom göra dig en tjenst, som skall rikta dig för alltid.
Nu lyssnade fiskaren till hans löfte, att han aldrig skulle göra honom någonting ondt, utan i dess ställe godt, och sedan han bundit honom med eder och försäkringar samt låtit honom svärja vid Guds aldraheligaste namn, öppnade han för honom. Röken steg uppåt ur flaskan, tilldess allt kommit ut, samlade sig derpå och blef likasom förut till en ande med fruktansvärdt utseende. Anden sparkade nu flaskan ut i hafvet. När fiskaren såg honom göra detta, ansåg han sig säker om sin undergång och tänkte: detta bådar ingenting godt. Men han tog sedan mod till sig och sade: o ande, Gud, hvars namn vare prisadt, har sagt: fullgör din ed, ty huru du fullgjort den, derom skall det ransakas! Men du har öfverenskommit med mig och svurit, att du icke skall handla förrädiskt mot mig; om du icke håller din ed, skall derföre Gud vedergälla dig, ty han är en nitälskande Gud! Han hämnas och släpper icke syndaren undan. Kom derföre ihog, att jag sagt till dig som den vise Dubàn sade till konung Junàn: skona mig, så skall Gud skona dig!
Anden skrattade, började gå framför honom och sade: följ mig, o fiskare! Fiskaren gjorde det, men trodde icke på sin räddning, förrän de lemnat trakten kring staden, stigit uppför ett berg och kommit ned i en vidsträckt öde trakt, midt uti hvilken det fanns en sjö. Här stadnade anden och befallde fiskaren att lägga ut sitt nät samt fånga några fiskar. Fiskaren kastade en blick ned i sjön och såg der fiskar af åtskilliga färger, hvita, röda, gula och blå, hvilket allt väckte hans stora förvåning. Han lade ut nätet och drog det till land samt fann deri fyra fiskar, alla af olika färger, samt blef deröfver högeligen belåten. Anden sade till honom: gå med dem till sultanen och förära honom dem, så skall han gifva dig någonting, som skall göra dig rik; och för Guds skull antag min ursäkt, om jag för närvarande icke känner något annat medel att belöna
