och dag, tilldess han kom i sigte af en stad. Då blef han glad och påskyndade sina steg fram emot staden; men förrän han hunnit dit fram, hade mörkret öfverraskat honom, och stadsporten var stängd. Det var samma stad, der han hade varit fången, och hvars konung hade hans broder till vezir. Men när El-As'ad såg, att stadsporten var stängd, vände han tillbaka till begrafningsplatsen, der han råkade på ett grafmonument utan dörr. Der gick han in och lade sig ned att sofva, lutande ansigtet mot sitt bröst.
Men Magiern Bahrâm hade, ehuru omringad af drottning Mardjanehs skepp, genom list och slughet kommit undan dem. Han kom oskadd tillbaka till sin stad och nalkades till denna, uppfylld af glädje. Medan hans fartyg seglade förbi begrafningsplatsen, gick han i land der, allt i enlighet med ödet och bestämmelsen, samt tog vägen öfver begrafningsplatsen och såg, att den grafvård, der El-As'ad låg och sof, stod alldeles öppen. Detta förvånade honom, och han sade vid sig sjelf: jag får lof att kasta en blick in uti denna grafvård. När han såg ditin, varseblef han El-As'ad sofvande der, med hufvudet lutadt mot sitt bröst; men han såg närmare på honom, kände igen honom och sade: är du ännu vid lif? Derpå tog han honom med sig och förde honom till sitt hus. Der hade han ett underjordiskt rum, särskildt inredt för att deri pina Musulmän, och hemma hade han qvarlemnat en dotter, vid namn Bustân. Nu lade han tunga jern kring El-As'ads fötter, kastade honom i det underjordiska rummet och befallde sin dotter att pina honom dag och natt, tilldess han doge. När detta var gjordt, tilldelade han honom en smärtande bastonad, stängde igen det underjordiska rummet efter honom och lemnade nycklarna åt sin dotter.
Hans dotter Bustân gick ned dit för att piska El-As'ad; men då hon såg, att han var en vacker ung man, med ädla anletsdrag, hvälfda ögonbryn och mörka ögon, fattade hennes hjerta välvilja för honom, och hon sade: hvad heter du? Han svarade: jag heter El-As'ad. Hon återtog: måtte du vara lyckosam, och måtte dina dagar bli lyckosamma! Du har icke gjort dig förtjent af att bli pinad, och jag vet, att du blifvit orättvist behandlad. — Hon fortfor att samtala vänligt med honom och löste hans bojor, men gjorde honom derefter frågor angående Islam och dess trosläror. Han sade henne, att Islam var den sanna och rätta gudaläran; att vår herre Muhammed hade uträttat förvånande och öfvernaturliga tecken
