mycket behaglig frukt. Nej, jag förvexlar dessa betraktelser med andra som jag senare har haft tillfälle att anställa — och ack! det har alls icke felats anledningar. I len åt mitt infall att vilja vara stoisk, J blifven kanske förargade, J kallen det tillgjordhet, svärmeri, galenskap. Ack, mig synes att deri ligger en djup allvarlig visdom dold. Äro dessa ungdomliga kraftprof, af hvilka J sjelfve säkert minnens er hafva anställt några, är denna omedvetna lek annat än ett aningsfullt förespel till vår hela tillvaro? I Sparta blef ungdomen offentligen inöfvad till att tåla smärtor. Svält och piskning var der ett skolämne så väl som broderi och geometri hos oss — endast för att härda dem till deras bestämmelse: Krig. Så borde i hvarje qvinlig uppfostringsanstalt vissa kraftöfningar hvar vecka anställas. Man kan aldrig veta huru nyttiga dylika öfningar kunna blifva. Hvad menen J när hjertats hungerprof kommer? Hjertat med sina omåttliga fordringar? Det vill icke lefva, det vill frossa i paradisets lustgård, och det har blott fyra skilling att lefva af, och — björnbär tillåtes icke.
Nästa morgon, onsdagen, mådde jag icke riktigt bra, och fick om förmiddagen lof att gå till sängs. Mjölken och brödet smakade mig icke riktigt, hvilket ju var glädjande; desto drygare blef det! Jag låg som i en dvala största delen af dagen, men vaknade vid att se Christiane knäböja framför sängen och med strömmande tårar besvärja mig att afstå från profvet, eljest ville hon röja mig. Att detta icke allaredan var skett, skall kanhända synas er otroligt; mig sjelf har det ofta förekommit besynnerligt. För att intet sjelfbedrägeri eller minnesfel skulle vilseleda mig, talade jag nyligen med en af lärarinnorna från den tiden, som är bosatt här i staden. Hon uppgaf att omständigheten med de tvänne bordlagen samt att ingen kunde hitta på sanningen, ty ett sådant streck hade aldrig kommit inom deras erfarenhet, hade gjort att det förblef doldt. Men återvändom till
