Den här sidan har korrekturlästs
64
Maria wid Tjugofem år.
På lyckan tror jag icke mer,
Dess öga dödar då det ler;
Men blindbock leka vi — vi tvenne —
Hon flyr ej mig, men jag flyr henne.
En enda gång jag älskat har,
Jag då så glad och lycklig var;
Men glädjen är allre’n försvunnen,
Den blef med lögn i hjertat funnen.
Ej mer jag någon yngling tror,
Blott falskhet i dess hjerta bor,
Hvart ord blott hvilar list inunder,
Och troheten har blott sekunder.
Nu flyr jag verlden, flyr den jemt. —
Den gör allt heligt blott till skämt;
Och Iifvet är en dikt, som dårar —
Interpunkterad utaf tårar.
