olika håll i staden för att på kvällen samlas till gille i Carolinasalen. I salens bakgrund var af unga smärta granar en nordisk offerlund bildad, i hvars midt stod ett altare omgifvet af nationsfanorna. På altaret stod en antik lyra och därunder en gyllene inskrift: musis scandinavicis. Vid sexton rikt dukade bord utspisades gäster och värdar, och sedan punschbålarna inburits, följde talens långa rad.
Här är icke platsen att i detalj genomgå de öfriga dagarnas program, utflykten till Gamla Upsala, där B. E. Malmström och Ploug talade från Odins hög, uppvaktningen för Geijer, hvars svarstal utmynnade i ett: »Gud välsigne er och edert hopp, jag delar det», vidare afskedsfesten på Carolina, där Geijer bars i gullstol och Nybom bringade de danska studenterna Upsalastudenternas farväl i en inspirerad afskedssång:
»Vi seklers minnen hopträngt i sekunder
och varma tankar fängslat själ vid själ,
all split den mörka glömskans natt begrafver
och våra stolta haf blott fam na skandinaver.»
I det första allmänna skandinaviska studentmötet torde en ovanligt hög procent af Uplands nations medlemmar ha deltagit. De upsaliensiska deltagarna voro 478, och af dem ha åtminstone ett femtiotal eller snarare fler tillhört Uplands nation. I förteckningen på deltagarna finner man namnen på de flesta af nationens mer bemärkta medlemmar. Och många upplänningar var det väl, som redan vid detta tillfälle fingo den »skandinaviska vaccinen» i blodet, för att tala med C. R. Nyblom. När man skildes åt från mötet 1843, var det i den fasta och vissa förhoppningen att redan året därpå få samlas till ett liknande möte i Lund och Köpenhamn.
