Den här sidan har korrekturlästs
18
»Hvar och en i nationen härefter inskrefven är Recentior, till dess han tagit Juniorsexamen. Denna skall anställas mot slutet af hvarje Termin med dem, som sig dertill anmäla, af Seniorerna i Herr inspectors närvaro. För att blifva gillad i denna examen bör en Recentior kunna Latin någorlunda, kunna explicera något i en Poet, kunna och förstå 3 eller 4 böcker af Euclidis Elementa, samt förstå litet Tyska och Franska. Dessutom böra de före Examen hos någon af Curatorerna skrifva Profchrior, eller de, som det ej kunna, Themata. Alla dessa scripta skola censureras af
Seniorerna.»
Värdet af sådan juniorsexamen inses af den därpå följande paragrafen, som stadgar:
»Innan en Recentior genom denna Examen blifvit Junior, har han ingen rätt att votera i Nationens angelägenheter, att få disputationer m. m . eller söka något af Nationens stipendier. Först genom Juniorsexamens undergående förvärfvas dessa rättigheter.»
Att juniorsexamen icke var någon proformasak utan vållade de unga recentiorerna rätt mycken ansträngning och arbete, inses bland annat däraf, att våra protokoll understundom förtälja om en och annan landsman, som fallit igenom i examen. Så skedde t. ex. den 27 oktober 1813 med en viss Bergvall, hvars »kunskaper ej voro så försvarliga, att Nationens seniorer därmed kunde finna sig nöjda eller honom denna gång för junior förklara, utan tillsades han omtaga examen, till hvars beredande honom, i matematiken och språken, lofvades biträde».
