Kap. IV. Uplands nation under 1840—50-talet.
Endast undantagsvis ha vi i det föregående haft anledning att sysselsätta oss med själfva staden Upsala, den yttre miljö, hvari nationen lefde sitt isolerade lif. Visserligen har någon gång ett äfventyr ute i de små gatornas trista skymning eller ett och annat hem för professor och student passerat oss förbi, men den värld, hvari vi rört oss, har väsentligen varit den akademiska. Och detta i öfverensstämmelse med förhållandenas egen natur. Studentlifvet var under föregående tidsskeden i synnerligen hög grad lokaliseradt till respektive nationer, och hvarje sådan nation bildade ett litet samhälle för sig själf. Endast undantagsvis ha vi under de föregående åren sett studenterna uppträda gemensamt en corps. Man hade ju också ända till nu saknat gemensamt kårmärke. För att en enhet af något slag människor emellan skall komma till stånd erfordras gemensamt verkande och samlandeintressen, och det var dem man hade saknat. Nu får man sådana i den allmänna sången, i studentföreningen, i skandinavismen. Om detta var förhållandet studentnationerna sinsemellan, så måste det gifvetvis i oändligt mycket högre grad gälla förhållandet mellan studentnationen och staden som
