Hoppa till innehållet

Sida:Uplands nation 1800-1914.djvu/92

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

78

fysionomi. Särskildt intresse erbjuda de under fyrtiotalet upp­förda byggnaderna, astronomiska observatoriet, anato­miska institutionen och den vid Vaksalatullen belägna nya teatern. Öfver Fyris hade hittills endast två broar varit slagna, Dombron och Nybron. 1841 var Islandsbron färdig och 6 år senare Järnbron. Samtidigt erhöll staden en hel del vackra parker och promenader såsom Engelska parken bakom Carolina, planteringarna om­kring och nedanför slottet samt alléerna utmed ån kring Flustret. Förr var där endast en smal gångstig, som slingrade sig fram öfver ängarna till Eklundshof eller »Hofvet», som det populärt kallades, den tidens mest gouterade utvärdshus vid Polacksbacken. Landshöfding och ståthållare på Upsala slott var vid denna tid baron von Kræmer, och det var med tanke på hans energiska insats i stadens utveckling, som magistern kunde sjunga:

»Kors hvad den Kræmer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.»

Då vi efter denna lilla exkursion i staden vända oss åter till det akademiska lifvet, skola vi genast lägga märke till den nydaningens tid, som äfven här är inne. De store från fordom, Geijer, Fries, Atterbom, Hwasser lefde ännu och voro samlande och ledande personlig­heter som i forna dagar. Däruti ligger intet nytt. Vida märkligare är den förändrade bild som studentlifvet själft företer. Får man i sin hand en gammal bild af en student från 40-talets Upsala, skall man helt visst redan vid en första anblick frapperas af den i ögonen fallande förändring, som studenten undergått sedan år­hundradets början. Det halft karolinska, som då ännu präglat studentens yttre habitus, tack vare den snäft åtsittande korta jackan, stöflarna, värjan och den mjuka