och två horisontala med bläck dragna linier, som löpa öfver sidans hela längd och bredd. Öfver hela sidans bredd äro jämväl de 2 horisontallinier utdragna, som löpa närmast under den öfre och närmast öfver den undre gränslinien. Öfriga horisontala linier begränsas åt sidorna af vertikalerna. Linieringen har underlättats genom i margernas ytterkanter med syl eller nål stungna hål. Dessa hål kunna ännu tydligt skönjas å t. ex. fol. 35 ff. Hvarje sida innehåller i regel 32 skriftrader. Endast foll. 33v.—41v. ha 33—34. Sidparet 37v.—38r., som ensamt har 34 rader, har fått detta höga antal genom att skriften anbragts jämväl å den linie, som upptill begränsar kolumnen och som eljest alltid lemnas fri. — På nu skildrade sätt är skriften placerad å foll. 1—76. Foll. 77—78 sakna däremot tydlig liniering, äfven om spår af sådan finnas, och raderna löpa här ofta ut i margen, hvarför ord och orddelar vid handskriftens inbindning blifvit bortskurna. Här har ej heller varit möjligt att, som för öfrigt skett, låta sida och rad i upplagan svara mot sida och rad i handskriften.
Skrifvare och typologi.Ängsöcodex är skrifven af två olika händer. Hand 1 har
skrifvit foll. 1r.—41v. rad 3 och 43r.—78r. (slutet). Hand 2
har skrifvit 41v. rad 3—42r. rad 25. Den ojämförligt största
delen af handskriften härflyter alltså från en och samma skrifvare,
hvilken å fol. 76v. rad 32 ger sig tillkänna i versen
Qui me scribebat
Jacobj nomen habebat
1. Jacobus skrifver en ovanligt klar, redig och lättläst stil, som dock är något hopträngd, så att man rätt ofta är i villrådighet om, huruvida skrifvaren afsett, att två ord skola läsas isär eller icke. Skrifvaren har också själf icke sällan genom ett mellan två väl mycket hopträngda ord draget, smalt vertikalstreck angifvit, att de böra läsas åtskils. Någon gång har detta vertikalstreck användts utan att det varit behöffigt, så t. ex. fol. 66v. rad 1 mellan hawa och oc. I förra fallet bar det anmärkts i Noterna, Särskildt är det anmärkta förhållandet framträdande å sidorna 38r.—41v. Här antar stilen ofta ett utseende, som närmar sig kursiv. En annan egenhet är den ofta
