minimala skilnaden mellan versaler och små bokstäfver. Den ofta stora likheten dem emellan gör det icke sällan svårt, att icke säga omöjligt att afgöra, hvilketdera skrifvaren tänkt sig. Utgifvaren har i tveksamma fall merendels valt initialer. Följande typologiska egenheter torde f. ö. särskildt böra framhållas:
d har någon enstaka gång en sidoform ꝺ’ med ett kommaliknande tecken på högra sidan af stapeln, hvilket fullständigt liknar ett förkortningstecken för ær. Så t. ex. not a 56 b.
e är icke sällan skrifvet e· med en punktliknande förtätning å den nedre omsvängda delen, hvilket stundom ger det utseendet af e •. Fol. 74v. rad 2 är e i ordet bøte försedt med varianten till förkortningstecknet för (æ)r (’), förmodligen af misstag.
f skrifves i regel 𝔣; några gånger brukas den anglosaxiska typen ꝼ, hvilken väl förskrifver sig från originalet. ꝼ råkas t. ex. fol 1r. rad 7, rad 20, rad 23, 24, 23; 43r. rad 13 m. fl. ställen. Möjligen är det förekomsten af denna typ i originalet, som vållat det hos vår skrifvare icke all för ovanliga felet þ för f t. ex. þorþ fol. 66r. rad 10, þiuþ fol. 41v. rad 1, þiuþtine ib. rad 2.
l är någon gång försedt med ett tecken, liknande förkortningstecknet för ær t. ex. sista l i forfall’ 39v. rad 30, 31.
m är någon gång också försedt med samma tecken t. ex. fol. 20v. rad 6 i sinom’. Mycket ofta är detta förhållandet med
n, som då altså har typen n’. Denna typ brukas omväxlande med n utan annat ljudvärde än detta. Någon enstaka gång har bitecknet utseendet af en vigg t. ex. fol. 23r. rad 18 man. Då man träffar en skrifning som byrþæman’æ fol. 43v. rad 24, kunde man vara benägen att läsa -mannæ. Att man emellertid icke utan vidare är berättigad till detta, framgår af skrifningar som ægn’ fol. 44r. rad 28, inlæzn’ fol. 2v. rad 28, lin’ 4r, rad 29 o. a. Därtill kommer, att äfven eljes förekomma skrifningar som manæn fol. 36r. rad 19. Stundom kan denna grafiska variant till n vålla otydlighet därigenom, att bitecknet också kan fattas som ett förkortningstecken för ær. Så kan man t. ex. fol. 4r. rad 24 läsa laghawærnær eller laghawærn.
r har, såsom vanligt är i handskrifter och palseotyper, två former r och ꝛ, af hvilka det senare tecknet brukas efter alla
