typer, som ha en mot r-typen vänd, rundadt utsvängd sida. Dessa typer äro: b, ꝺ, o, p, þ, ø. Efter öfriga typer brukas r.
s har likaledes två typer ſ och s; ſ brukas i regeln i början på ord samt inuti, s i ordslut. När s skrifves i början på ord åsyftas förmodligen imitial.
þ har sällan sammanskrifvits med ꝛ, så att en med k identisk eller k-liknande typ uppstått; förmodligen bör detta anses som skriffel; så fol. 51r. rad 9 ka för þra och not b 50.
I handskriftens början och någon gång senare är þ utbytt mot th, stundom ock mot d t. ex. stud 28r. rad 17, adra 37v. rad 16 och dþ t. ex. adþælkøps 46v. rad 22 och oftare.
æ har två typer, æ och a’. I utgåfvan ha bägge dessa typer återgifvits med æ. Då ett bitecken, som liknar förkortningstecknet för ær eller ett komma, ofta äljes uppträder hos n och mera sällan hos några andra typer, kunde man vara benägen att uppfatta a’ som en grafisk variant till a; detta desto hellre som a’ oftast uppträder som svagtonig aflednings- och ändelsevokal, under det att æ med mera diagonal hufvadstaf i regeln återger ä-ljud i starktoniga stafvelser. De omständigheter, som emellertid bestämt mig att återge a’ med æ äro följande: a’ uppträder aldrig som tecken för a i starktonig stafvelse, där vi med visshet kunna säga, att a uttalats: fol 43v. rad 31 wa’ri representerar ett uttal wæri, hvilken form äfven förekommer skrifven med æ; a’ förekommer, om ock sällan, som tecken för æ i starkton t. ex. foll. 46v. rad 10 a’lle, 67v. rad 12 sivna’tr, 63r. rad 3 ma’rþe.
Förkortningstecknet ’ (ett komma- eller viggliknande tecken uppe vid kanten af en bokstaf) har jag återgifvit med ær och (sällan) med r eller æ. ær har jag valt på grund af fall som w’ki, hvilket svårligen kan återges med wrki; å andra sidan måste uw’maghi upplösas uwrmaghi, enär uwærmaghi skulle ge en alldeles falsk föreställning om ordets språkform; dessutom har jag fol. 44v. rad 9 upplöst ra’ till rar. — ꝑ har jag upplöst pær eller præ, mz mæþ, mͧrk mark. — Nasalstreck återges med m och n.
Rubriceringen är förmodligen gjord af skrifvaren själf. Man jämföre rubriken, flocktiteln Hær byrias etc. fol. 43r. med Jacobi stil f. ö. Ny balk börjas med större, i rödt och blått,
