afhördes. Derifrån gick vittnet hem. Ungefärligen vid middagstiden eller kl. 1 träffade vittnet utanför Bierhalle Skräddaren Lundberg och Anders Åkerlund från Tufvebo, hvilken sednare uppmanade Lundberg att ”hålla sig i styr”; dock kände vittnet icke anledningen till berörde uppmaning. Vid Häradshöfdingen Fricks egendom var vittnet icke förr än våldsbragderna derstädes redan upphört.
Af förekommen anledning erkände nu tilltalade Carl Abrahamsson eller Carlsson att han, då folkmassan tågade till Häradshöfdingen Fricks egendom på aftonen, gick med till Bäckalyckan, men der vände Carlsson samt tog en annan väg och återvände hem.
Svarfvaren Carl Wigandt, hvilken nu upplystes vara samma person, som redan afhörda vittnet N:o 136, hade ej något att tillägga till sin förut i målet afgifna berättelse.
219:o Hustru Kristina Wigandt: Onsdags aftonen kl. 12 kom vittnet utanför tilltalade Gesällen Nyströms port i sällskap med Nyström, som följde vittnet hem, och då vittnet under samtal om dagens tilldragelser samt sedan Nyström förklarat att han saknade kännedom om våldsbragderna hos Handlanden Lindman, föreslog att vittnet, Nyström och vittnets man, hvilken emedlertid hemkommit, skulle gå och se på förödelsen hos Lindmans, gingo de alla tre till bemälte handlandes gård; hvarifrån vittnet och hennes man följde Nyström till dennes bostad, der Nyström insläpptes af sin moder, sedan han genom bultning på porten gifvit sin närvaro tillkänna.
220:o Smeden Johan Gustaf Ekman: Vittnet hade icke, på sätt tilltalade Lärlingen Berg uppgifvit, den 26 sistl. September å verkstaden berättat om föregående aftonens uppträden utanför Handlanden Lindmans gård och att Häradshöfdingen Frick blifvit antastad, äfvensom att oväsende på aftonen skulle komma att ega rum vid bemälde Häradshöfdings egendom; hvarförutan vittnet såsom sanningslöst förklarade hvad Lärlingen Berg den 12 sistl. Oktober berättat derom, att han nästföregående Måndag skulle erhållit stryk af vittnet derföre att han omtalat det Gesällen Landén varit ute Onsdags aftonen; och derom att Berg, i sammanhang med sitt förebärande att han ”ej gjort värre än Landén”, uppgifvit att denne jemväl kastat sten, utan hade den aga, vittnet vid nämnde tillfälle gifvit Berg, innefattat tillrättavisning och straff derföre att Berg ej gått hem utan deltagit i våldsbragderna, i afseende på hvilka Berg endast ursäktat sig dermed att han ”ej gjort värre än Landén”.
221:o Smedlärlingen Gustaf Sandberg: Ifrågavarande Onsdags afton var vittnet visserligen jemte många andra vid Häradshöfdingen Fricks egendom, dit vittnet gick i sällskap med sin kamrat Lärlingen Berg, från hvilken vittnet snart skiljdes, men vittnet iakttog ej hvad som dervid föreföll och var icke heller tillsammans med Landén. Vittnet hade hvarken sjelf omtalat eller hört Berg berätta för Gesällen Blomberg, att Berg deltagit i oroligheterna eller att han kastat sten. Sedan Berg påföljde Måndags morgon fått stryk af sin husbonde, hvarvid vittnet likväl icke var närvarande, hade vittnet hört Berg säga att denne bekommit nämnde handgripliga tillrättavisning derföre, att han omtalat det Gesällen Landén varit ute den aftonen, då de egentliga våldsbragderna föröfvades.
222:o Gesällen Johan Gustaf Landén: Från kl. ¾ till 9 till kl. ½ 11 var vittnet ute ifrågakomne Onsdags afton och var derunder jemväl uppe åt Dunkahalla, men förmärkte hvarken våldsbragder eller andra förbrytelser af de folkhopar, hvilka emedlertid framtågade. Tilltalade Bergs yttranden: att Berg gått i första ledet och deltagit i oroligheterna, hade vittnet icke hört och var icke närvarande då Ekman påföljde Måndags morgon tilldelade Berg husaga, hvilken, enligt hvad vittnet sedermera förnummit, föranledts deraf att Berg, anträffad af Ekman ute på gatan ofvannämnde Onsdag, erhållit tillsägelse af Ekman att gå hem, men icke hörsammat befallningen.
I anledning af de stridigheter, som förefunnos emellan Smeden Ekmans samt Lärgossen Sandbergs och Gesällen Landéns vittnesberättelser, hördes bemälte vittnen emot hvarandra, men vidhöllo enständigt hvar sine uppgifter.
223:o Arbetskarlen Johannes Sjöberg: Från den 23 sistl. September till den 2 påföljde Oktober hade vittnet beständigt varit på landet och icke i staden, hvarföre vittnet icke kände något angående ifrågavarande oroligheter och hade ej heller någonsin derom talat med tilltalade Malmgren.
Detta intyg föranledde Malmgren att uppgifva, att tilltalade Sjöberg varit den arbetskarl, af hvilken Malmgren redan 8 dagar före upprorets början hörde berättas att oroligheter skulle ifrågakomma; hvilken uppgift af Sjöberg förnekades.
224:o Hamndrängen Johannes Andersson: Söndags aftonen näst före upprorets utbrott berättade aflidne Daniel Andersson för vittnet, att oroligheter skulle ega rum under loppet af Måndagen eller Tisdagen samma vecka; och hade Andersson äfven tillagt att Malmberg hade en yxa och Andersson en kubb; men som vittnet ej ville höra något derom, afbröt vittnet samtalsämnet innan Andersson hann utveckla detsamma. Påföljde Tisdag var vittnet Herr Kaptenen Essen behjelplig med flyttning af husgeråd samt hörde den dagen ingenting om oroligheterna. Angående Onsdagens uppträden kände vittnet icke annat, än hvad vittnet af andra hört, samt var endast närvarande vid det tillfälle då Rådmannen Elfström utanför Excellensen Gyllenhaals hus förmanade tilltalade Lönnegren att begifva sig hem.
225:o Brandvaktskarlen Anders Wred: Att vittnet icke var närvarande vid det tillfälle eller såg när tilltalade Gustaf Petersson, enligt hvad Sjömannen Oscar Petersson berättat, på gatan utanför Handlanden Borgs hus tilldelade Engelsmannen Headen en örfil.
