vittnade tog jag vilse att det var på lusthuset i stället för stora byggningen, derföre sade jag att det var
på lusthuset när protokollet lästes upp för att justeras och då skickades Åkerblad efter, och han sade då,
att det var på stora byggningen. Jag kan väl inte stå och beljuga mig sjelf; det var endast vilse taget.
Jag tycker att det var besynnerligt att han kunde stå och vittna att det var jag ibland en sådan mängd
menniskor på ett sådant afstånd och helst nattetid: in summa jag har aldrig sparkat, det vare sig nu
på Häradshöfdingen Fricks lusthus- eller stora byggningsdörr.
Anders Andersson,
Svarfvare.”
Efter det berörde skrift blifvit föredragen, upplästes protokollet för den 11 i denna månad.
Vidare förekom icke till anteckning; hvadan parterne fingo taga afträde, medan Rätten öfverlade till följande i deras närvaro afkunnade
Beslut.
Ransakningen utställes att åter förekomma nästa Fredag den 28 i denna månad, då de häktade böra för Rätten inställas och öfriga i målet tilltalade, vid hemtningsäfventyr, skola, i Åklagarens närvaro, personligen sig infinna.
De häktade återfördes till Länsfängelset. Ut supra.
In fidem
Fr. Öqvist.
Den 28 December 1855.
Närvarande:
| Borgmästaren, Herr Assessorn G. F. Asker; | ||
| Rådmannen | Herr | G. Kahnberg; |
| ” | ” | A. G. Rudling; och |
| ” | ” | A. Elfström. |
Undertecknad fortfor att föra protokollet.
Då, enligt Rådstufvu-Rättens beslut, den 21 i denna månad, ransakningen, som i protokollet för sagde dag finnes antecknad under N:o 23, åter företogs, angående för delaktighet i de den 25 och 26 sistl. September timade upproriska och våldsamma uppträden tilltalade häktade Arbetskarlarne Carl Gustaf Abrahamsson eller Carlsson och Carl Petersson jemte andra, samt på fri fot varande f. d. Brandvaktskarlen August Berg och Faktorismeden Sven Ahlin m. fl., inställdes de häktade, i närvaro af Åklagaren, t. f. Stadsfiskalen Stadsfogden E. G. Moberger och Justitie-Kanslers-Embetets ombud, Herr Advokatfiskalen A. Svalander, äfvensom alla de på fri fot varande tilltalade, med undantag af Svarfvaren Wållgren, August Berg, hvilken upplystes vara sjuk, Sven Ahlin, Arbetskarlen Johan Österberg och Metallfabrikören Nordström, personligen tillstädeskommo. Herr Löjtnanten Elfström var närvarande, såsom Regements-ombud, för tilltalade Furiren Rydelius.
Åklagaren anmälde, att han till i dag inkallat, för att i saken höras såsom målsegare, Arrendatorn S. J. Blad i Tannarp af Södra Wedbo härad, och i egenskap af vittnen Herr Hofjägmästaren E. A. von Nieroth, Herr Löjtnanten Broberg, Magister J. E. Lundström, Anders Johan Åkerlund i Tufvebo, August Åkerlund på Stora Kärr, Bagaren Anders Svensson, Drängen Johannes Andersson på Skjutsinrättningen här i staden, Konstförvandten August Ekholm, Trumslagaren August Granat, Lärlingarne Johan Hultman, Johannes Magnusson och Johan Schölander, hvilka tre sistnämnda äro anställda hos Vagnmakaren Himmelman, Postiljonen Håkan Blomqvist, f. d. Brandvaktskarlen Gustaf Nilsson, Arbetskarlen Abraham Sandahl, Bryggaren Sven Petersson, Arbetskarlen Peter Bergander, Orgeltramparen Anders Almqvist, Skomakaren Sven Ljunglund, Skomakaregesällen Claës Oscar Söderblom, Skräddaren Åke Schölin, Sadelmakarne Johan Erik Rosenqvist och Adam Gustafsson, Handlanden Lars Gustaf Warolin, Magister Per Welin, Åkaren Aron Edvard Grahn, Ynglingen Otto Fredrik Lundberg, Hofslagare-lärlingen Carl Alfred Osbäck, hvilken förut vittnat i saken, och Vinhandlanden Carl Fredrik Lundqvist, af hvilka de två sistnämnde blifvit åberopade af tilltalade Lönnegren, för styrkande af Stadsfiskalen Strömbergs angifna delaktighet uti oroligheterna.
Af ofvanuppräknade utaf Åklagaren inkallade personer uteblefvo Arrendatoren Blad, Herr Hofjägmästaren Nieroth, Herr Löjtnanten Broberg, Magister Lundström och Konstförvandten August Ekholm, ehuru de, enligt hvad Åklagaren med skriftliga och bevittnade intyg styrkte, blifvit i laga ordning inkallade.
De tillstädeskomne vittnena lemnades och befunnos alla ojäfvige, med undantag af Orgeltramparen Almqvist och Handlanden Warolin. Den förre upplystes vara syskonbarn med tilltalade Malmberg, och mot den sednare anförde Johannes Petersson, att Warolin hyste afund emot Johannes Petersson, och alltså vore hans uppenbare ovän.
