N:o 56 Smeden Carl Andersson. Fastän två vittnen, Kakelugnsmakaren J. Ryhle och Klädmäklaren S. Larsson, intygat, att Andersson den 26 sistlidne September på eftermidd. varit synlig bland folkmassan utanför Assessor Wickboms hus, hvarjemte Larsson särskildt vetat omtala ett opassande yttrande, som vid tillfället undfallit Andersson; likväl, och med afseende å hvad vittnen, Smedgesällen J. Sellgren, Hofrätts-Kommissarien Carlsson, Gesällen J. Cederblad och Gördelmakaren S. Lagervall till Anderssons fördel intygat, förklarar Rådstufvu-Rätten, att Andersson icke kan något ansvar i saken ådömas.
N:o 49 Förre Polisbetjenten Peter Wadell har väl, enligt hvad hörde vittnen intygat, låtit undfalla sig yttranden, hvarigenom anledning till misstanka emot Wadell förefunnits om delaktighet i oroligheterna; men då Wadell, som blifvit från sin befattning såsom Polisbetjent skiljd, icke må, för hvad han i förenämnde hänseende låtit sig till last komma, såsom deltagare i upproret betraktas, förklarar Rådstufvu-Rätten att han, Peter Wadell, icke kan ansvar ådömas.
N:o 62 Furiren Oscar Magnus Rydelius. Väl har ett vittne, Vagnmakarelärlingen R. Sylberg, vetat berätta, att Rydelius vid Häradshöfdingen Fricks egendom, medan våldsamheterna der föröfvades, plockade sten, äfvensom att vittnet hört Rydelius uppmana en annan person, att äfvenledes plocka sten; men då ett annat vittne, Sadelmakaregesällen H. Haugton, bestämdt intygat, att Rydelius under ifrågavarande uppträde hvarken skiljde sig från vittnet eller företog något olofligt, förklarar Rådstufvu-Rätten att Rydelius icke kan ansvar ådömas.
N:o 31 Förre Brandvaktskarlen August Berg har väl inför Rätta frivilligt vidgått, att han på aftonen den 25 sistlidne September utanför Handlanden Lindmans hus varit behjelplig att Carl Gustaf Abrahamssons eller Carlssons häktande förhindra; men då icke visadt är att Bergs omförmälde tillgörande skett under sådane förhållanden, att Kongl. Förordningen den 6 Februari 1849 är tillämplig, varder förklaradt, att Berg i åtalade hänseendet icke kan ansvar ådömas.
N:o 15 Skomakarearbetaren Gustaf Åkerblad har väl, enligt Herr Hofrätts-Rådet och Riddaren Darins samt Handlanden Salanders vittnesmål, fällt eller instämt uti yttranden och hotelser, antydande brottsliga afsigter; men emedan derutöfver någon lagligen bindande bevisning emot den anklagade icke förekommit, finner Rådstufvu-Rätten, att Åkerblad, i fråga om honom tillvitad delaktighet i upproret, icke kan sakfällas; hvaremot och som Tveta Härads-Rätt uti ett der anhängiggjordt, till afgörande i sammanhang med förevarande åtal öfverlemnadt mål, förklarat Åkerblad saker till ansvar för det han, Söndagen den 2 Juli 1854, i Måns Nilssons i Kroneken stuga åtminstone två gånger skuffat Smeden Sandqvist i Klefvarp och derefter bitit ett stycke ur Sandqvists näsa, så att han deraf lyte fått; alltså och emedan Sandqvist för sin del frånsagt sig anspråk på skadestånd, varder Åkerblad, enligt 34 Kap. 1 §, 35 Kap. 4 § och 3 Kap. 6 § Missg.-B., 5 Kap. 4 § Straff-B. och Kongl. Förordningen den 10 Juni 1841, af Rådstufvu-Rätten dömd att plikta för två skuffningar En R:dr, för det han förderfvat Sandqvists näsa Tio R:dr och för Sabbatsbrott Tre R:dr 16 sk., till treskiftes emellan Kronan, Kronolänsmannen Hydbom och Tveta härad; i brist af tillgång till hvilka böter, sammanlagdt utgörande Fjorton R:dr 16 sk., Åkerblad skall straffas med Tretton dagars fängelse vid vatten och bröd å Kronans häkte; åliggande derförutan Åkerblad, enligt Härads-Rättens beslut, att godtgöra vittnen, Måns Nilsson och Stina Svensdotter, för deras inställelsebesvär vid Härads-Rätten med 16 sk. banko till hvardera.
N:o 46 Arbetskarlen Johannes Pettersson. Vid jemförelse af tilltalade Johannes Petterssons inför Rätta afgifna berättelse med Smeden L. P. Wahlins vittnesmål hafva väl omständigheter och liknelser förekommit, att Johannes Pettersson i oroligheterna deltagit; men då laga bevis härom saknas, förklarar Rådstufvu-Rätten, att Johannes Pettersson icke kan sakfällas.
N:o 60 Snickarelärlingen Arvid August Hofvenberg. Medelst Snickaren Gullbergs samt Snickarelärlingarne Sven Johanssons, Carl August Petterssons och Anders Anderssons på ed afgifne berättelser hafva väl anledningar förekommit, att Hofvenberg i oroligheterna deltagit; men då denne sådant förnekat, förklarar Rådstufvu-Rätten honom, Arvid August Hofvenberg, icke kunna sakfällas.
N:o 55 Arbetskarlen J. Österberg är väl med omständigheter besvärad att hafva i oroligheterna deltagit; men då Österberg dertill nekat, förklarar Rådstufvu-Rätten honom icke kunna sakfällas.
N:o 32 Snickaregesällen Johan Magnus Nyström. Emot Nyström hafva visserligen förekommit omständigheter och liknelser, vittnande om delaktighet i de på aftonen den 26 sistlidne September, utanför Handlanden Lindmans hus, inträffade oroligheter; men emedan Nyström till åtalet enständigt nekat, förklarar Rådstufvu-Rätten, att han, i saknad af full och laga bevisning, icke kan åt saken fällas.
N:o 67 Arbetskarlen Johannes Svensson. Ehuru Stadsfogden Moberger edeligen intygat, att Johannes Svensson sparkat omkring sig uti den utanför Handlanden Lindmans hos Onsdagsaftonen den 26 sistl. September församlade upproriska folkhop; likväl, och då vidare bevisning emot Johannes Svenssons nekande icke förekommit, förklarar Rådstufvu-Rätten honom icke kunna åt saken fällas.
