N:o 68 Sjömannen Carl Andersson Sjöberg. Vid jemförelse af vittnen, nuvarande Poliskonstapeln Carl Fredrik Ekvalls, Ångbåtsbefälhafvaren Johan Fredrik Rossmans, Arbetskarlen Anders Johanssons och Smedarbetaren Carl Anders Forssbergs afgifne berättelser, finner väl Rådstufvu-Rätten omständigheter och liknelser hafva förekommit, att Sjöberg deltagit i det utanför Handlanden Lindmans hus Tisdagsaftonen den 25 sistl. September timade uppträde; men då fullt bevis härom saknas, förklarar Rådstufvu-Rätten att Sjöberg, emot sitt nekande, icke kan åt saken fällas.
N:o 59 Skomakaregesällen Anders Johan Svensson. Ehuru nuvarande Poliskonstapeln Johan Ljunggren intygat sig hafva sett Anders Johan Svensson bland de på natten till den 27 sistlidne September utanför Handlanden Lindmans hus samlade våldsverkarne; likväl, och då Anders Johan Svensson sådant förnekat samt någon bevisning i öfrigt emot honom icke blifvit förebringad, förklarar Rådstufvu-Rätten, att Anders Johan Svensson icke kan åt saken fällas; hvaremot denne, uti ett särskildt till afgörande i sammanhang med förevarande åtal hänskjutet brottmål, brustit åt honom förelagd värjemålsed, och såmedelst är förvunnen att, Måndagen den 17 sistlidne September, hafva å allmän gata här i staden tilldelat Skomakaregesällen Elffors ett slag, hvarför Rådstufvu-Rätten, likmätigt 35 Kap. 3 §, 21 Kap. 7 § Missg.-B., 5 Kap. 4 § Straff-B. och Kongl. Förordningen den 10 Juni 1841, dömer Anders Johan Svensson att plikta för ett slag 24 sk. och för gatufridsbrott Tretton R:dr 16 sk., till treskiftes, eller, i brist af tillgång till böterna, hållas Tolf dagar i fängelse vid vatten och bröd å Kronans häkte.
N:o 42 Vagnmakaregesällen Johan Fredrik Andersson. Vid jemförelse af Vagnmakarelärlingarne R. Sylbergs och J. Sjölanders vittnesmål finner Rådstufvu-Rätten Andersson vara med särdeles bindande omständigheter och liknelser besvärad om delaktighet i det utanför Assessor Wickboms hus på aftonen den 26 sistlidne September timade uppträde; men enär Andersson härtill enständigt nekat, förklarar Rådstufvu-Rätten att han, i brist af laga bevis, icke kan åt saken fällas.
N:o 35 Faktorismeden Sven Ahlin är väl med särdeles bindande omständigheter och liknelser besvärad om delaktighet uti de den 26 sistlidne September förefallne oroligheter; likväl, och då han dertill enständigt nekat, förklarar Rådstufvu-Rätten Sven Ahlin, i brist af laga bevis, icke kunna åt saken fällas.
N:o 19 Strumpväfvaren Carl Gustaf Malmgren. Genom vittnet Frans Jonssons edeligen afgifna intyg, i förening med hvad vidare emot Malmgren under ransakningen förekommit, är denne med synnerligen bindande omständigheter och liknelser besvärad att i upproret hafva tagit verksam del; men emedan Malmgren sådant förnekat, samt fall och laga bevisning icke åstadkommits, varder det utlåtande af Rådstufvu-Rätten meddeladt, att han, Carl Gustaf Malmgren, icke kan åt saken fällas.
N:ris 1, 2, 3 och 4. Arbetskarlarne Carl Gustaf Abrahamsson eller Carlsson, Carl Petersson, Johan Malmberg och Carl Svensson. Genom hvad desse fyra tilltalade inför Rätta frivilligt medgifvit, samt Herrar Hofrätts-Assessorerne von Feilitzen och Westring, vice Advokatfiskalen Rahmn, Häradshöfdingen Drake, Fabrikörerne Malmberg och Sahlström, Handlanden Westman, Löjtnanten A. Ribbing, Bokhållarne Barkman och Appelqvist, Boktryckaren Björk, Lars Bergsten, N. M. Åhl, Målaren Enbom, Smeden L. P. Wahlin, Häradshöfdingen Gagner, Bagaren Andersson, Gördelmakaren N. J. Hagelin, Stadsfogden Moberger, Garfvaregeseällen J. Högberg, Gesällen J. P. Lundsten, Sysslomannen Ekberg, Handlanden Hyltén, Arbetskarlen Johan Magnusson, Drängen Johan Magnusson jemte åtskillige andra i saken hörde vittnen intygat, anser Rådstufvu-Rätten vara lagligen styrkt, att Carlsson, Petersson, Malmberg och Svensson icke allenast på aftonen den 25 sistlidne September verksamt bidragit till det utanför Handlanden Lindmans hus då förefallna uppträde, utan äfven, oansedt t. f. Borgmästarens derunder uttalade påbud till stillsamhet och ordning, nästpåföljde dag, då Carlsson, Petersson, Malmberg och Svensson blifvit kallade att sig hos t. f. Borgmästaren inställa, klockan omkring ½ 9 förmiddagen såsom utsedde anförare intågat å den sistnämndes gård i spetsen för en stor folksamling samt, utan att då eller sedermera låta sig till ordning bringas af förnyade varningar till dem och öfrige upprorsmän att skingras och till sina arbeten återgå, trotsigt begifvit sig med folksamlingen först till Handlanden Lindmans och vidare till Handlanderne Borgs samt Ahlén & Sjöbergs bostäder; och som Carlsson, Petersson, Malmberg och Svensson derförutan, vid jemförelse af vittnesmålen, måste anses öfvertygade, att omvexlande hafva framstått såsom anförare för eller deltagare med upprorsmännen uti de, vid besöken hos bemälde Handlande, äfvensom i öfrigt dels på förmiddagen och dels hos Lindman på eftermiddagen begångna lagöfverträdelser; alltså, och vid öfvervägande af hvad under ransakningen i öfrigt förekommit, varda Carl Gustaf Abrahamsson eller Carlsson, Carl Petersson, Johan Malmberg och Carl Svensson, såsom anförare och deltagare i upproret, likmätigt 3 § i Kongl. Förordningen den 6 Februari 1849, af Rådstufvu-Rätten dömde att, hvar för sig, straffas med arbete å fästning i Åtta år.
N:o 18 Stensättaren Anders Sjö. Alldenstund, vid jemförelse af Mjölnaren Bengt Christenssons, Smedgesällen J. Åkerblads, Smeden C. A. Wahlins, Sjömannen O. Enanders, Smedlärlingarne C. Gustafssons och S. G. Johanssons, Arbetskarlen Johannes Anderssons, N. M. Åhls, Häradshöfdingen Gagners, Ynglingen M. Lindgrens, Bagaren Anderssons, Kakelugnsmakaren Ryhles, Gördelmakaren Hagelins och Poliskonstapeln Ekvalls på ed afgifne berättelser, med hvad vidare emot Sjö under ransakningen
