Sida:Upproret i Jönköping den 25 och 26 September 1855.djvu/175

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
167

N:o 6 Arbetskarlen Nils Jonsson. Vid öfvervägande af hvad Nils Jonsson inför Rätta frivilligt medgifvit samt Herrar Assessorerne v. Feilitzen och Westring, Häradshöfdingen C. Lindqvist, Poliskonstaplarne Ljunggren och Collin, Herr Prosten och Kyrkoherden Modigh, v. Advokatfiskalen Rahmn, Garfvaren Kjellberg, Jonas Danielsson i Stattut, Häradshöfdingen Drake, Herr Hof-Rätts-Rådet och Riddaren Darin samt Handlanden Salander jemte flera vittnen intygat, finner Rådstufvu-Rätten vara lagligen styrkt, att Nils Jonsson med upprorsmännen gjort gemensam sak, åtminstone beträffande deras i allmänhet visade trotsighet att låta sig till ordning bringas; hvarföre Rådstufvu-Rätten, med stöd af 2 § i Kongl. Förordningen den 6 Februari 1849, dömer Nils Jonsson att straffas med arbete å fästning i Två år.

N:ris 50 och 57. Bröderne Skräddaregesällen Johan Lundahl och Muraregesällen Nils Lundahl. Vid jemförelse af hvad desse tilltalade inför Rätta frivilligt vidgått med Herr Prosten och Kyrkoherden Modighs, Kakelugnsmakaren Ryhles, Muraregesällen C. Sandbergs och Färgarelärlingen W. Rafstedts edligen afgifna vittnesmål, finner Rådstufvu-Rätten lagligen ådagalagdt, att Johan och Nils Lundahl i upproret åtminstone tagit sådan del, att de, enligt 2 § i Kongl. Förordningen den 6 Febr. 1849, äro till ansvar förfallne; hvarföre Rådstufvu-Rätten, likmätigt samma §, dömer Johan och Nils Lundahl, att hvar för sig straffas med arbete å fästning i Två år.

N:o 40 Skomakarearbetaren Gustaf Pantzar är genom Boktryckaren Björks, Gesällen J. P. Lundstens, Konstförvandten A. Ekholms, Herr Hof-Rätts-Rådet och Riddaren v. Sydows, Bokhållaren C. Bergegrens, N. M. Åhls, Stadsfogden Mobergers, Handlanden Hylténs och v. Advokatfiskalen Rahmns edeligen afgifne med hvarandra jemförde vittnesmål, lagligen öfvertygad att hafva verksamt deltagit i det utanför Handlanden Lindmans gård på aftonen den 26 sistl. September timade uppträde; i följd hvaraf Rådstufvu-Rätten, likmätigt 2 § i Kongl. Förordningen d. 6 Februari 1849, dömer tilltalade Gustaf Pantzar, för berörde delaktighet i upproret, att straffas med Ett års arbete å fästning.

N:o 45 Arbetskarlen Anders Pettersson har inför Rätta frivilligt vidgått, att han, efter den 25 sistlidne September afhördt samtal om Carlssons och Malmbergs afsigt, att, såsom uttryck af deras missnöje med Lindmans och Goldkuhls spannmålshandel, lägga en kubb och en yxa utanför deras bostäder, samma dag varit Malmberg behjelplig att slipa den utanför Handlanden Lindmans hus senare på aftonen tillvaratagna yxa; med afseende hvarå och vid jemförelse af hvad Anders Petersson i öfrigt erkänt med vittnen N. M. Åhls, Fabrikören Sahlströms, Målaren Enboms, Handlanden Warolins och nuvarande Poliskonstapeln Ekvalls edligen afgifna intyg, Rådstufvu-Rätten finner Anders Petersson vara lagligen förfallen till ansvar för sådan delaktighet i upproret, att han likmätigt 2 § i Kongl. Förordningen den 6 Februari 1849, skall derföre straffas med Ett års arbete å fästning.

N:o 29 Arbetskarlen Carl Jonsson. Vid jemförelse af hvad Carl Jonsson inför Rätta frivilligt medgifvit samt Herr Hof-Rätts-Rådet och Riddaren Darin, Herr Prosten och Kyrkoherden Modigh, Stadsfogden Moberger, f. d. Fanjunkaren Alsing, Carl Bergsten, Ynglingen M. Lindgren, Stockmakaren Gustaf Lund, Rustmästaren A. J. Gustafsson och Stockmakaren C. A. Hallberg edeligen intygat, anser Rådstufvu-Rätten lagligen styrkt, att Carl Jonsson i upproret på det sätt deltagit, att han derigenom är till ansvar förfallen enligt 2 § i Kongl. Förordningen den 6 Februari 1849; hvarföre Rådstufvu-Rätten, med stöd af sistnämnde lagbud, dömer Carl Jonsson att Sex månader arbeta å fästning.

N:o 37 Faktorismeden Anders Johan Lundström. Vid jemförelse af hvad Lundström inför Rätta frivilligt vidgått med Pipfilaren N. M. Lundqvists, N. M. Åhls, Pipberedaren J. Nordströms, Handlanden Ekeroths, Smeden L. P. Wahlins och flere vittnens utsagor, finner Rådstufvu-Rätten Landström lagligen öfvertygad åtminstone om sådan delaktighet i upproret, att Lundström derför, i förmågo af 2 § i Kongl. Förordningen den 6 Februari 1849, skall straffas med Sex månaders arbete å fästning.

N:o 41 Vagnmakaren Adolf Fredrik Himmelman har inför Rätten uppgifvit, bland annat, att han på aftonen den 26 sistl. September vid stadens Östra Tull påträffat en folkmassa, som hurrade och förde oljud, ehuru den af Borgmästaren ljudeligen blef uppmanad att åtskiljas; att Himmelman, sedan folkhopen tågat åt Dunkahalla, följt efter densamma och emedlertid sett huru massan utanför Assessor Wickboms gård slöt sig tillsammans och trängde åt sidan flera personer, som der möttes; att Himmelman, framkommen till Häradshöfdingen Fricks gård, stannat vid drängstugan, der en folkskara rusade förbi honom, förföljd af soldater; att han sett tilltalade Hörnsten ur Häradshöfdingen Fricks drängstuga uttaga en fjerding, förmodligen innehållande bränvin och att Himmelman skall varit behjelplig köra bort några pojkar, som voro sysselsatta med att rycka ut fönsterbågarne i drängstugan, men att han icke kunde uppgifva deras namn; vid öfvervägande hvaraf med hvad vittnen, Vagnmakarelärlingen R. Sylberg, Bagaren S. Håkansson och Målaregesällen Erik Johan Andersson edligen intygat och under ransakningen i öfrigt emot Himmelman förekommit, Rådstufvu-Rätten finner tillförlitligen styrkt, att Himmelman i upproret deltagit, åtminstone så, att han enligt 2 § i ofta omnämnde Kongl. Förordning är till ansvar förfallen; hvadan Rådstufvu-Rätten, enligt samma lagrum, dömer honom, Adolf Fredrik Himmelman, att straffas med arbete å fästning i Sex månader.

N:o 53 Arbetskarlen, förre Hållkarlen Carl Johansson från Bygärdet har inför Rätta frivilligt vidgått, att Carl Johansson kl. omkring 8 f. m. åtföljt öfrige, under Daniel Anderssons ledning vid