Talavid upproriska folkhopar, hvaraf de, som gingo först, vore försedda med stakar och störar. Folkhoparne stadnade utanför Handlanden Lindmans hus. Medan vittnet och hans följeslagare, som måst smyga sig utmed ena sidan af gatan förbi massan, dröjde qvar vid tullen, kom en med störar försedd trupp, som stadnat ytterst, och hotade att slå benen å hvar och en, som ej ville vara med i tumultet. Vittnet vågade derföre icke dröja längre qvar på sin plats, utan aflägsnade sig och kände icke vidare om folkhoparnes företag. En person kastade dock i vittnets åsyn en sten mot Lindmans hus; hvarjemte vittnet sade sig icke hafva bemärkt några personer från Husqvarna i folksamlingarne eller försport att några uppviglingsförsök derstädes blifvit gjorda.
60:o Stockmakaren Carl Oxelqvist: Att vittnet, som icke varit i staden under hela tiden från midsommaren till marknaden den 16 i denna månad, saknade all annan kännedom om de oroligheter, som härstädes den 25 och 26 sistl. September föreföllo, än hvad han sedermera af andra personer hört berättas. Anteckningen i kansliförhörs-protokollet, hvarpå vittnet gjordes uppmärksam, derom att vittnet vid förhör, som hölls i Husqvarna med arbetarne derstädes, skulle uppgifvit, att vittnet varit i staden den 26 Sept. för att köpa råg, men afrest innan oroligheternas början, påstod vittnet vara oriktig. Ryktesvis hade vittnet väl hört berättas, ett arbetarne å Pipfilareverkstäderna i Husqvarna blifvit genom budskickningar anmodade att inställa sig och deltaga i de oroligheter, som tillernades i staden, men vittnet hade icke af någon blifvit anmodad derom, samt kände icke huruvida ryktet vore sannt eller icke. Vittnet erinrade sig dock, att Låssmedsgesällen Palmqvist och August Andersson anmodat vittnet att göra dem sällskap till staden Onsdagen den 26 Sept., samt att vittnet, som vägrade att följa med, såg dem tillika med Husqvarna-arbetarne Laurin och Englund, samma dag, kl. emellan fyra och sex på eftermiddagen, begifva sig å väg åt det håll, hvaråt Jönköping är belägen, men vittnet kunde deremot icke påminna sig att de för vittnet omtalat, antingen de ernade sig till staden, för att se på uppträdena eller för att deri deltaga, likasom vittnet icke heller vågade bestämdt säga, huruvida de verkligen den dagen besökte staden eller ej.
61:o Pipberedaren Johan Nordström: vittnet, som hvarken Tisdagen den 25 September eller nästpåföljde dags förmiddag var i staden, ankom dit, utan att hafva mött någon under vägen, kl. half till 8 sistnämnde dag, i sällskap med vittnet Lundgren, som anmodat vittnet följa sig till staden, der han skulle köpa ångfartygssmörja och erfor då att en stor folkhop var samlad utanför Handlanden Lindmans hus, men som vittnet deribland icke kunde upptäcka någon af sina bekanta fortsatte vittnet sin väg förbi folkhopen åt Maden, der vittnet var inne på en krog och tog sig en sup, hvarefter vittnet begaf sig ut på vandring i staden och träffade emedlertid Lundström, hvilken berättade för vittnet att han samtalat med stadens Borgmästare, som anmodat honom att gå hem, men att Lundström genmält, att han icke uträttat sitt ärende. Under berörde vandring iakttog vittnet huruledes en folkmassa, under skrän och oväsen, flera gånger våldsamt bröt sig igenom ordningsvakten, då denna sökte hindra massans framträngande utanför gamla Apotheket eller Assessorn Wickboms hus, äfvensom att den fredsstörande massan hurrade hvarje gång den vände om för att ånyo bryta fram. Vittnet, som för att icke blifva invecklad i tumultet, dragit sig undan i en tvärgränd i grannskapet samt derifrån betraktat uppträdet, styrde derefter sin färd åt Vestra Förstaden samt mötte i närheten af Lazarettet tilltalade Lundström, i sällskap med hvilken och en person vid namn Peter i Gråbo vittnet vände tillbaka och begaf sig hem samt ankom till Husqvarna kl. 11 på aftonen. Tilltalade Lundström, hvilken, såvidt vittnet kunde förmärka, icke var vid något mer än vanligt upprymd sinnesförfattning, när vittnet träffade honom, hade vid samma tillfälle berättat att han kom från ett ställe i grannskapet af Häradshöfdingen Fricks egendom och att han betraktat hvad som der tilldragit sig. Huruvida några uppviglare sökt förmå arbetarne å verkstäderna vid Husqvarna att komma till staden och deltaga i de der tilltänkta oroligheter, kunde vittnet icke upplysa; åtminstone hade icke någon sökt locka vittnet dertill. På fråga af Herr Advokatfiskalen Svalander om icke vittnet Lundgren öfvertalat vittnet att följa sig till staden, oaktadt vittnet gifvit Herr Löjtnanten Ankarkrona löfte att icke gå dit den 26 sistl. September, svarade vittnet att hvarken Lundgren eller någon annan öfvertalat vittnet att bryta nämnde löfte, utan hade vittnet af egen drift gjort sällskap med Lundgren, då denne i uppgifven afsigt att hemta ångfartygssmörja gick till Jönköping.
62:o Pipberedaren Anders Johan Skönberg: I ändamål att hos Klädmäklaren Larsson hemta betalning för en bössa kom vittnet hit kl. 6 på aftonen den 26 sistl. September i sällskap med Ödman och Ekvallarne. Vittnet, som vid förbigåendet icke såg flere än två eller tre personer, deraf icke någon var från Husqvarna, utanför Handlanden Lindmans hus, begaf sig genast till Klädmäklaren Larssons bostad och, enär Larsson icke träffades hemma, till torget, der vittnet såg folk samlas och hörde hurrarop. Från torget gick vittnet åt Talavid, samt stadnade derutanför på en åker i närheten af Häradshöfdingen Fricks egendom, men var icke ända framme vid åbyggnaderna derstädes. Vittnet hörde huru folket hurrade och fönsterrutorna klingade, men var icke nog nära för att kunna se våldsbragderna eller igenkänna någon af de personer, som utöfvade desamma. Ekvallarne och Ödman voro äfven vid sistnämnde tillfälle i sällskap med vittnet, som derefter återvände till staden och emedlertid träffade vittnet Eklund och fortsatte jemte denne färden till Husqvarna, dit de ankommo kl. 11 på aftonen. De fridsstörande uppträden, hvilka samma afton föreföllo utanför Handlanden Lindman hus, hade vittnet icke förmärkt.
Här skulle antecknas att vittnet Skönberg, som var mycket förbehållsam vid besvarandet af de till honom under vittnesmålets fortgång framställde frågor, först uppgaf att han blott efter en timmas uppehåll i staden gick hem.
