Sida:Upproret i Jönköping den 25 och 26 September 1855.djvu/97

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
12:te Häftet.89

Tullvaktmästaren Johansson samt vid Handlanden Lindströms hus å förstaden råkat ut för en hop manspersoner, hvilka, beväpnade med stakar, så häftigt kastade stenar, att vittnet skyndsamt måste draga sig undan. Efter uträttadt ärende återvände vittnet ännu en gång till Rådhuset samt medföljde, sedan bud kommit om våldsamheterna vid Lindmans hus, till östra stadsdelen, der då endast en och annan sten kastades; och hade vittnet bland de här qvarvarande igenkänt Skomakaren Anders Johan Svensson, hvilken så utstyrd, som förra vittnet berättat, samtalat med Polisbetjenten Ekvall samt Arbetskarlen Anders Johansson hos Slagtare-enkan Lindgren och Smedgesällen Blomgren, som träffades af en från Lindmans hus återstudsande sten. Vidkändt.

Åklagaren yrkade att förre Brandvaktskarlen August Berg och Skomakaren Anders Johan Svensson måtte förklaras skyldige att träda i häkte, och fingo i anledning häraf, och sedan August Berg och Anders Johan Svensson bestridt berörde yrkande, parterne taga afträde, medan Rådhus-Rätten öfverlade om följande för dem, åter förekallade, afsagda

Utslag.

Rådhus-Rätten, som för närvarande icke kan bifalla Åklagarens yrkande om tilltalade August Bergs inmanande i häkte, förklarar deremot, med afseende å hvad som under ransakningen mot Skomakaregesällen Anders Johan Svensson förekommit, denne skyldig att genast träda uti fängelse; och uppskjutes ransakningen till nästkommande Tisdag den 13 i denna månad, kl. 11 f. m., då, i närvaro af Åklagaren, de häktade skola för Rätten inställas och öfriga i målet tilltalade, vid hemtningsäfventyr, sig infinna.

De häktade återfördes till Länsfängelset. Ut Supra.

In fidem
C. Forssell.


Den 13 November 1855.

Närvarande:
Borgmästaren, Herr Assessorn G. F. Asker;
Rådmannen: Herr G. Kahnberg;
A. G. Rudling;
C. Seipel; och
A. Elfström.

Undertecknad förordnades föra Protokollet.

Vid företagande till förnyad handläggning af den ransakning, som under N:o 18 i protokollet för den 9 i denna månad blifvit till i dag uppskjuten, angående Arbetskarlarne Carl Gustaf Abrahamsson eller Carlsson och Carl Petersson m. fl. häktade samt på fri fot varande förre Brandvaktskarlen August Berg och Snickaregesällen Johan Magnus Nyström m. fl., alla ställda under åtal af Stadsfiskalen A. F. Strömberg för delaktighet i de under den 25 och 26 nästlidne September här i staden förefallne upproriska och våldsamma uppträden, blefvo, i närvaro af Kongl. Justitiæ-Kanslers-Embetets ombud, Herr Advokatfiskalen i Kongl. Götha Hof-Rätt A. Svalander samt Åklagaren, de häktade för Rätten inställde, med undantag af Hamndrängen Daniel Andersson, hvilken anmäldes ännu vara sjuk samt Faktorismeden Lundström, som tillkännagafs sedan sista ransakningstillfället hafva insjuknat; hvarjemte öfrige i målet tilltalade personligen tillstädeskommo.

Protokollet för den 26 och 30 i sistlidne månad upplästes och lemnades utan anmärkning, hvarefter Åklagaren dels med behörigt bevis styrkte, ej mindre att Vagnmakarelärlingen Reinhold Sylberg, om hvars hörande ånyo på aflagda eden häktade Himmelman anhållit, blifvit till denna dag inkallad, än äfven att Sylberg, till följe af en erhållen skada å ena foten, vore oförmögen att sig nu för Rätten inställa, samt dels från vice Häradshöfdingen Asplund, hvilken blifvit kallad att som Målsegare höras, ingaf följande skrift:

”Till Välloflige Rådhus-Rätten i Jönköping!

Under de beklagansvärda oroligheter, hvaraf Jönköping den 25 och 26 sistl. September hemsöktes, blef jag sårad i pannan af en kastad sten, under mina fruktlösa bemödanden att, i förening med någre få andre medlemmar af den för oroligheternas dämpande bildade civila patrull, söka freda Herr Häradshöfding Fricks af upprorsmännen angripna egendom.

Denna omständighet har föranledt Åklagaren, i den rörande berörde oroligheter vid Rådhus-Rätten anhängiga ransakning, att från min sida påkalla ”en berättelse, om hvad jag erfor under nämnde dagars upplopp”; och ehuru min erfarenhet i omförmälda hänseende är af den beskaffenhet, att jag anser mig icke hafva något till målets vidare utredning eller i afseende å redan tilltalades brottslighet att upplysa, får jag dock med nedanstående göra Åklagaremakten till viljes.


12