Sida:Uppsala Anteckningar om staden och dess omgifning.djvu/35

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

tillhörigt statens norra stambana, af hvilken linien Stockholm-Uppsala öppnades för trafik 1866 samt linien Uppsala — Krylbo 1873; det begagnas dessutom af den enskilda järnvägen Uppsala—Gefle, öppnad 1874. — Teatern, invigd 1841 och — såsom förut omnämnts — belägen helt nära stationshuset. — Gillet, tillhörigt ett bolag och inneslutande stadens egentliga festvåning (baler, konserter, »Nordiska festerna» m. m.) samt beläget i hörnet af Hvalfgatan, uppkallad efter Skytteanska hvalfvet, och Vestra Ågatan; redan ett par gånger till- och på-bygdt, är det för närvarande föremål för en större utvidgning än någonsin förut. — Straxt där bredvid ligger Domtrapphuset, så benämndt, emedan en trappa (domtrappan eller domhvalfvet) förer därigenom upp till planen omkring domkyrkan; byggnaden tillhör ärkestiftets domkapitel och är försedd med ett slags torn, hvilket förut sannolikt varit högre samt under medeltiden varit befästadt och då äfven utstått några belägringar. — Stadens Rådhus är beläget vid Stora torget; före 1702 års brand låg det vid den lilla öppna platsen öster om Dombron.

4. Stadens omgifning.

Nästan rundt omkring staden — i söder, öster och norr — sträcker sig den bekanta Uppsala-slätten, forntidens »Fyrisvall», ryktbar genom många där utkämpade hårda strider, bland hvilka särskildt må nämnas den s. k. Fyrisältan, i hvilken Erik Segersäll besegrade Styrbjörn Starke. Från östra sidan om slottet har man en god utsigt öfver slätten.