Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/101

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
193[BJÖ–BLÅ] 194
Björnsjön–Blanchard

lefde ännu 1562. — 2) Gust., mystiker, f. 1743 Finld, d. 1801 Sthm, där han vann rykte ss. ifrig frimurare o. andeskådare.

Björnsjön, St., insjö i brit. Amer., 18,170 kv.km. Afloppsfl. Björnfloden, bifl. till Mackenziefloden.

Björnson, Björnstjerne, nor. skald o. dram., f. 1832 Kvikne (Österdalen), teaterdirektör i Bergen 58/59 o. i Kristiania 65/67. Som journalist agitatorisk för en norsk republ. Erhöll 03 Nobelpriset för litteratur. Död Paris 10. Af hans skr., hka alla äro utmärkta af en äkta nationell prägel, må nämnas Synnöve Solbakken, Arne, Halte Hulda, Maria Stuart, Över ævne, Paul Lange og Tora Parsberg, Daglannet, Når den ny Vin blomstrer (09) m. fl.

Björnstjerna, 1) Magn. Fredr. Ferd., krigare o. statsm., f. 1779 Sachsen, deltog i 1808 o. 09 års krig samt fältt. 13 o. 14, grefve 26, gen. 43, 28/46 sändeb. i Lond., d. 47 Sthm. Skr.: Om beskattning:s grunder i Sverige (32), m. m. — Hans son 2) Karl Magn. Ludv., militär, f. 1817 Sthm, 72 kavall.-inspekt., 76 gen.-löjtn. Har und. period. 44/66, 72/84 lifligt deltagit i riksdagens förhandlingar, d. 88 Almare Stäket. — Hans bror 3) Oskar Magn. Fredr., militär o. statsm., f. 1819 Sthm, 63 sändeb. i Konstpl, 64 i Köpenh., 65/72 i Petersb., 71 gen.-maj., 76/80 utr.-min., sed. 74 riksdagsm. i 1:a kamm., d. 98 Sthm. — 4) Joh. Magn., militär, f. 1805 Kristinelund, statsr. 58/62, gen. 74, d. 98 Sthm.

Björnström, 1) Vikt., präst, f. 1831, d. 81 ss. kyrkoh. i Solna. Skr.: Predikningar. — Hans bror 2) Fredr. Joh., läkare, f. 1823, sed. 84 öfverläk. v. Konradsbergs hosp., d. Sthm 89. Skr.: Sinnessjukdomar etc. — Deras bror 3) Joh. Herm., kyrkohist., f. 1839, sed. 78 dompr. i Västerås. Död 08. Öfvers. Hagenbachs Kristna kyrkans hist. m. m.

Björnståhl, Jak. Jon., orient, f. 1731 Västergötland, prof. i Lund 79 d. i Saloniki s. å.

Björn-öarna, ögrupp n. om Sibirien v. Kolymas mynning.

Björnön, Beeren-eiland, klippö s. om Spetsbergen.

Black, 1) Jos., eng. kem., f. 1728 Bordeaux, d. 99 s. prof. i Edinburgh. Uppt. kolsyran o. teorien f. det bundna värmet. — 2) Will., eng. rom.-förf., f. 1841 Glasgow, d. 98 London. Skr.: Green pastures and Piccadilly, m. m.

Black'burn (-börn), eng. st. v. Derwent, 132,134 inv.

blackfeet (-fit), se algonkin.

Black'more (-mår), Rich. D., eng. rom.-förf., f. 1825 Longworth, d. 1900 London. Skr.: Lorna Doone, m. m.

Black'stone (-stån), Will., eng. rättsl., f. 1723 Lond., d. 80 där. Skr.: Commentaries on the laws of England, m. m.

blad|grönt (klorofyll), -gult (xantofyll), de i de gröna växtdelarna, is. bladen, innehållna färgämnena.

blad|guld, -silfver, se guldslageri.

blad-löss, Aphidæ, Hemiptera, parasitinsekter m. generationsväxl., ofantligt fruktsamma, lefva i sällskap, äro skadliga, frambringa s. k. honungsdagg.

Blaine (blän), James Gillespie, nord-amerik. statsm., f. 1830 Pennsylv., 81/85 statssekr., d. 93 Washington.

Blake (bläk), Rob., eng. sjöhjälte, f. 1599 Bridgewater, stred 52/54 mot holländ., 55 mot turk. o. span., d. s. å.

blamage (-mäsch), fr., skymf, blottställande.

blamēra, fr., klandra, tadla.

Blanc (blang), J. J. Louis, fr. polit. o. skriftst., f. 1813 Madrid, d. 82 Cannes. Socialdemokr. Skr.: Histoire de dix ans (41/44), m. m.

blanc (blang), fr., hvit. -manger (-mangschē), fr., efterrätt af grädde, socker, vanilj, gelatin m. m.

Blanchard (blangschār), Franç., fr.