luftseglare, f. 1753 (38) Petit-Andely, seglade 85 öf. Eng. kanalen, d. 09.
Blanche (blangsch), Aug. Teod., förf., dram. o. publ., f. 1811 Sthm, d. 68 där. Skr.: Taflor o. berätt. ur Stockholmslifvet, Bilder ur verkligheten, Sonen af Söder o. Nord, Engelbrekt o. hans dalkarlar samt en mängd andra noveller o. dram. arb. B. var 57/63 redakt, af Illustr. tidn., 59/68 riksdagsm. f. Sthm.
bla'nco, se blanko.
Blanka, sv. kon. Magnus Erikssons gemål, d. 1363.
blanka vapen, alla hugg- o. stötvapen.
Blankenburg, braunschw. st. v. Harz. 10,173 inv. Slott.
blankett', fr., f. olika ändamål (ss. kontrakt, växlar m. m.) afsedt papper, å hkt ensk. bestämmelser ifyllas på tomrum mel. de tryckta allm.
blan'ko, sp., hvit; ren (om en oskrifven l. otryckt sida l. del däraf). -kredit, öppen kredit, kredit beroende af personl. förtroende. Jfr endossement, fullmakt.
blankvers, vers, företrädesvis 5-fotad jambisk, utan rimslut.
Blanqui (blangkī), 1) A. Jérôme, fr. statsekon., Say's lärj., f. 1798 Nizza, d. 54 Paris ss. prof. — Hans bror 2) Louis Aug., fr. kommunist, f. 1805 Nizza, d. 80. Delade sitt lif mel. upprorsförsök o. fängelse.
Blan'zeflor, se Flores o. B.
blasērad, fr., lefnadstrött, öfvermätt på njutning o. utsväfningar.
blasfemī, gr., lasteligt tal, hädelse.
Blasieholm|en, en af de holmar, på hka Sthm anlades; nu s.ö. delen af Norrmalm, -s-kyrkan, kyrka på B., jfr Beskow 2.
Blauds piller (blås-), af fr. läk. B. komponerade piller mot bleksot.
Blavatsky, Helene, eg. Helena Petrovna Blavatskaja, ry. spirit., f. 1831 i Jekaterinoslav, presidentska i teos. sällskap., d. 91 London.
Blaye (blä), fr. befäst st. v. fl. Gironde. 4,775 inv. Slott, hertiginnans af Berry fängelse 1832.
bleck, gm hamr. l. valsn. framställda tunna metallplåtar.
blecka, sätta märke på träd.
bleckert, se bleichert.
Bleek (blek), Wilh. Heinr. Imm., ty. språkforsk., f. 1827 Berl., d. 75 ss. bibliot. i Kapstaden. Skr.; Compar. grammar of South Afr. languages (69) m. m.
Bleiberg, st. i Kärnten. 3,435 inv. Stora bly- o. zinkgrufv.
Bleibtreu (-tröj), Georg, ty. bat.-mål., f. 1828 Xanten.
bleichert, bleckert, ljusrödt vin, is. fr. Ahrdalen v. Rhen.
bleka, på olika sätt tillintetgöra färgade föroreningar hos organ, ämnen, is. väfnader.
Blekinge, ett af Sveriges vackraste landsk., i dess s.ö. hörn, gränsar i n. t. Småland, i ö. och s. t. Östersjön, i v. t. Skåne. 3,015 kv.km., 148,786 inv. (08). Vattendr.: Mörrums, Ronneby, Nättraby o. Lyckeby åar samt Brömsebäck. Mot Småland högland, skogsbygd, mot s. vacker o bördig kustängd; utanf. kusten skärgård. Näringsgrenar: åkerbruk, fiske, sjöfart. Sed. 1658 svenskt. B. bildar eget län. Residensst.: Karlskrona. Öfr. st.: Karlshamn, Sölvesborg, Ronneby. Köping: Kristianopel.
bleksot, egendomlig form af blodbrist, beroende på förökn. af de hvita o. minskn. af de röda blodkropparna. Förek. is. hos flickor und. utvecklingsperioden. Botemedel: kraft, diet, frisk luft, järn, ofta äfv. klimatförändring.
Blenda, se Blända.
blende, min., fören, af svafvel och zink.
blennorré, läk., varblandad afsöndr. fr. urinrörets l. ögats bindehinna. Förorsakas gm inverkan af särskilda upptagna giftämnen (bakterier).
Blériot, Louis, fr. luftseglare, f. 1872, färdades på ett af honom konstr. aëroplan den 25/7 09 öf. Eng. kanal. mel. Calais o. Dover.
