svartbruna m. hvita tvärband; stjärten svart, mellersta pennparet askgrått, de båda yttersta paren delvis hvita. Allm. i hela Sverige. Flyttfågel.
Bofors, järnbruk i Öreb. l.; storartade anläggningar för tillverkn. af moderna kanoner.
Bogdo Oola, högsta bergtoppen på Tianschankedjan i ö. Asien, 6,300 m. h.
Bogesund, 1) forna namnet på Ulricehamn (se d. o.), 2) fideikommiss i Sthms l., egendomen fordom tillh. Per Brahe d. y. Slott.
boggivagn, järnv.-vagn, hvilande på rörliga hjulställ.
boghead-kol (bågg'hädd-), min., stenkol fr. Bathgate i Skottl. o. Hebriderna, anses lämna den bästa lysgas.
Bogoljūbov, Alex., ry. marinmål., f. 1824 Moskva, sed. 61 prof. i Petersburg.
bogomīler, sekt inom gr. kyrkan (1100/1200-talet).
bogos, herdefolk i Abbesinien.
Bogotà, ford. Santa Fé de B., hst i Columbia (Syd-Amerika), på Anderna, 2,660 m. h., 100,000 inv. Domkyrka., univ., observatorium. Ofta jordbäfn.
bogsēra, sjö., draga ett fartyg m. ett annat.
bogspröt, sjö., tjockt fr. fören utliggande rundhult, tjänande att stötta förresningen o. på hkt stagsegel föras.
Boheman, 1) Karl Ad. Andersson, mystiker, f. 1764 Jönk., d. 31 Wandsbeck. — 2) Karl. Henr., entomol., f. 1796 Jönk., 37 kapten, 41 prof. v. Vetenskapsakad., d. 68 Sthm. Skr.: Nya sv. homoptera (47), Insecta Caffrariæ (48/57). m. m.
Bohēmia, Böhmens lat. namn.
bohémiens (båemiäng'), fr., eg. »bömare»; konstnärer o. litteratörer af lägre rang.
Bohemund, se Boëmund.
Bohnenberger, Joh. Gottl. Friedr. v., ty. fys., f. 1765 v. Stuttgart, d. 31 ss. prof. i Tübingen. Elektroskopets uppfinnare.
Bohnstedt, Ludw., ty. arkit., f. 1822 Petersb., bosatt i Gotha, d. där 85.
Bohus, förr stark fästn., nu ruin vid Göta älfs n. utlopp, anl. 1308.
Bohuslän, Sveriges västligaste landskap, gränsar i n. t. Norge, i ö. o. s. t. Västergötland, i v. till Skagerak, 4,535 kv.km., omkr. 161,000 inv. Sjöar: N. o. S. Bullaren. I sitt inre bergigt, kusten sönderskuren af fjordar, utanför dem en farlig, klippig skärgård. Talrika fornlämningar (hällristningar). 1658 svenskt. De största öarna Orust o. Tjörn. Hufvudnäring: fiske. Bildar tills. m. sydv. hörnet af Västergötl. Göteborgs o. Bohus län. Städer: Uddevalla, Strömstad, Marstrand, Kungälf, Lysekil.
bohvete, bokhvete, Fagopyrum seculentum Mönch, Polygoneæ, inhemskt i Asien, viktigt sädesslag f. s. Europa; fröna anv. t. gryn o. mjöl.
Boiëldieu (bo͡ajelldjȫ), Franç. Adr., fr. komp., f. 1775 Rouen, 03/10 kapellm. i Petersburg, sed. 17 direkt. f. konserv, i Paris, d. 34 Jarcy. Skr. mga operor; mästerv. Hvita frun.
Boije, 1) Joh. Ludv. Johansson, frih., polit., f. 1768, revisionssekr. 02, d. 41. Bekant f. sin process m. Grevesmöhlen. Först oppositionsm., e. 1815 ifrig anhäng. af regeringen. — Hans kusin 2) Fredr., frih., militär, kopparst., litteratör, f. 1773 Stralsund, 14 öfverstelöjtnant, d. 57 Sthm. Skr.: Målare-lex. (33) m. m.
Boileau-Despréaux (bå͡alå-dä-preǡ), Nic, fr. skald, f. 1636 Paris, d. 11 Auteuil. Skr. satirer, Art poétique m. m.
Boiōtien, Beotien, g. geogr., landsk. i mellersta Hellas. Fl.: Kefissos. Sjö: Kopais.
Bois de Boulogne (boā dö bulonj'), fr., Boulogneskogen, promenadplats i Paris.
boisera, se boasera.
boisseau (bå͡aså), fr. sädesmått = 13 l.
