cāsus, lat, fall, händelse, rättsfall; c. belli, krigsorsak; c. obliquus, beroende kasus; c. rectus, oberoende kasus. Jfr kasus.
Catalāni, Angelica, it. sång., 1798 /27, f. 1779 Sinigaglia, d. 49 Paris. I alla afs. utmärkt.
Catamar'ca, argentinsk st. 7,397 inv.
Catānia, st. på Sicil. vid Etna, 149,000 inv. Univ., ärkeb. Rom. fornlämn.
Catanzāro, it. st. vid Squillace-viken, 31,824 inv.
cathar'tica, gr., läk., afförande medel.
Cathelineau (katlinå), Jacq., fr. anförare i Vendée 1793, f. 1759 Pinen-Mauges, d. 93 St. Florent.
Catilīna, Luc. Serg., romare, f. 108 f. K., 68 prætor, förvaltade 67 Afrika, s. han utsög, erhöll för den skull ej konsulatet, sökte 63 gm en smnsvärjn. åstadkomma statshvälfn., anklagades af Cicero, förklarades i akt o. föll 62 v. Pistoria.
Catinat (-na'), Nicol. de, fr. marskalk, f. 1637 Par., deltog i Ludv. XIV:s krig, d. 12 St. Gratien.
Catlin (kätt-), Geo., amer. resande o. förf., f. 1796 Pennsylvanien, d. 72 Jersey City. Indiankänn. Bereste Amer.
Cāto, två romare. 1) M. Porcius C. d. ä., f. 234 f. K. Tusculum, 195 konsul, stred i Span. o. Grekl., gmdref Kartagos förstöring, d. 149. Sedligt sträng. Skr. i landtbr. o. rom. hist. (dessa förlorade). — Hans sonsons son 2) M. Porc. C. d. y., f. 95 f. K., 54 prætor, motarbetade förgäfves Pompejus' o. Cæsars härsklystn., slöt sig sed. t. Pompejus, dödade sig i Utica eft. Cæsars seger v. Tapsos 46.
Cāto, lefnadsregler på lat. spr. fr. 3:e o. 4:e årh.
Catōnius, Nicol. Holgeri, dram. förf., d. 1655 s. rektor i Kalmar. Skr. traged. Troijenborgh, s. behandlar Trojas förstöring.
Catt'ack, Cuttack, st. i Bengalen v. Mahanadi, 51,364 inv.
Catt'aro, st. i Dalmat, vid Adriat. h. 5,693 inv. Hamn.
Catull'us, C. Val., rom. skald, f. 87 f. K. Verona, d. 57. Lyr., eleg. o. epigram, dikter.
Cauca (cau-), bifl. Magdalena i Colombia.
Cauchy (kåschī), Aug. Louis, fr. mat., f. 1789 Paris, d. 57 där. Skr. Cours d'analyse m. m.
Caulaincourt (kålängkûr), Arm. Aug. Louis de, fr. statsman, f. 1772 i G., 05 div.-gen., 07/11 sändebud i Petersburg, följde Napol. på det ry. fält- o. återtåget, 13 utr.-min., 15 pär, d. 27 Paris.
Caus (kås), Sal. de, fr. ingen., f. 1576 Normandie, d. där 30. Uppf. en med ångtryck arbetande pump.
causa, lat., orsak, angelägenhet; c. belli, krigsorsak.
cause (kås), fr., orsak, jur. mål; c. célèbre (-seläbr), uppseendeväckande rättegång.
causerie (kåsri), fr., se kåseri.
caustica (kau-), gr., frätmedel.
Cavaignac (-vänjack'), Eléon. Louis Eug., fr. gen., f. 1802 Paris, fr. 32 i Algeriet, 48 guv. där, 15/5 krigsmin., 23/6 milit. diktator, undertryckte junirevolut., därpå konseljpresid., 2/12 51 häktad, dock snart fri, d. 58 Ournes.
Cavalcasell'e, Giov. Batt., it. konstkännare, f. 1820 Legnano, d. 97. Har med J. A. Crowe (se d. o.) utgifvit konst.-hist. arb.
cavallerīa, it., rytteri, tapperhet, ära. »c. rusticāna» bond-ära.
Cavallin, 1) Krist., språkf., f. 1831, från 75 prof. i grek. i Lund, d. 90. Har utg.: Lat. lexikon (73), Sv.-lat. ordb. (75/76), Grekisk syntax (79 o. 87), Euripides' Iphigenia i Tauri (83), m. m. En af Nordens ypperste klass, filol. — Hans äldre bror 2) Severin C., präst, skriftst., f. 1820, kyrkoh. i Hvellinge, d. 86. Skr. Lunds stifts Herdaminne, (5 d., 54-58) m. m.
Cavallius, se Hyltén-C.
Cavalotti, Felice, it. skald, f.
