Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/163

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Central-Afrika, del af Afrika omkr. floden Kongos bäcken, omkr. 4 mill. kv.km.

Centrāl-Amerika, Mellan-Amerika, smnbindn.-landet mel. N. o. S. Amer., mel. Stilla o. Atl. hafvet, omfattande fristaterna Guatemala, San Salvador, Honduras, Nicaragua o. Costarica; dessutom brit. Honduras o. Panama.

Centrāl-Asien, inre asiat. högld mel. Altai o. Himalaja.

cen'tral crim'inal court (-kårt), eng., brottmålsdomstol i London.

centrāl-eld, jordens inre glödande smälta massa.

centralisation, lat., förening i en medelpunkt; det styrelsesystem, enl. hkt statsförvaltn. utgår fr. en medelpt. Mots. decentralisation.

centralkyrka, kyrka, s. med basilike-formen förenar centralformen.

Centralprovinserna, prov. i brit. O. Ind. mel. Ganges o. Narbada. 300,273 kv.km., 13 mill. inv. Hst. Nagpur.

centrālrörelse, den rörelse en kropp beskrifver omkr. en fast medelpkt.

centrālsol, af några astronomer antagen medelpkt, kring hkn alla fixstjärnor kretsa.

centrifūg, lat., landthushålln., apparat, s. med tillhjälp af centrifugalkraften afskiljer grädden l. smöret ur mjölken.

centrifugāl, lat., som flyr medelpktn. -kraft, den kraft, s. drifver en i kroklinig rörelse stadd kropp att lämna banan i tangentens riktn. -maskinen består af en omkr. sin axel roterande cylinder, hvari tvättsaker o. d. inläggas till torkning.

centripetālkraft, den kraft, s. drifver en i kroklinig rörelse stadd kropp mot medelpktn.

cen'trum, lat., medelpkt.

centum, lat., hundra, -viri, rom. fornk. ledamöter af hundramannadomst. i Rom.

centūr|ia, lat., 1) hos rom. afdeln. af 100 man soldater. — 2) underafdeln. af det rom. folket, införd af Servius Tullius 193 f. K. -iōn, befälh. för en centuria.

Cephaëlis Swartz, Cinchonacæ, C. ipecacuanha Rich., halfbuske fr. Brasilien, lämnar kräkroten.

Cēpheus, 1) stjärnbild nära nordpolen. — 2) gr. o. rom myt., se Kefeus.

Cephis'us, se Kefisos.

Ceram, (sērang), holl. Molukk-ö 17,180 kv.km. 68,858 inv. (alfurer).

cerāt, lat., vaxsalva, uppmjukar hård o. sprucken hud.

Ceratōnia L. Cæsaipiniodeæ. C. siliqua L., johannesbrödträdet, kring Medelhafvet, till närings- o. läkemedel.

Cer'berus, se Kerberos.

cercle, (särkl), fr., cirkel; krets; slutet sällskap.

cereālier, lat., fester för Ceres i forn. Rom, 9—18/4; sädesväxter.

cerebrāl, lat., som har afs. på hjärnan, hjärn-.

cerebrospināl-system, nervsyst., omfattande hjärnan, ryggmärgen o. deras nerver.

Cerefōlium Hall, Umbelliferæ C. silvestre Bess, hundloka, vanligt ogräs.

ceremonī, lat., formalitet till försinnligande af en, företrädesvis religiös, handl, -ell, i det offentl. lifvet föreskrifna l. af bruket stadfästa högtidl. formaliteter, -ös, stel, kruserlig.

ceremoniāllagen, den del af mosaiska lag., s. rörde gudstjänsten, is. offerväsendet.

Cēres, rom. myt, se Demeter.Astron., en af småplaneterna mel. Mars o. Jupiter.

Cēreus Mill. et Haw., Cacteæ, prydn.-växter med sköna blommor. C. grandifiorus L., nattens drottning, Antillerna, med vaniljluktande blommor, s. vara blott en natt.

cerevīsia, lat., öl.

Cerignola (tscherinjåla), st. i it. prov. Foggia, 22,700 inv.