landskapsmål., f. 1776 Suffolk, d. 37 London.
Con'stans, rom. kejs., Constantinus d. stores son, kejs. 337 jämte s. bröder Constantinus o. Constantius, d. 350.
Constant de Rebecque (kångstang' dö röbäck'), Henr. Benj., polit. förf., f. 1767 Lausanne, fr. 97 i fr. statens tjänst, afsked. 02 s. liberal, 15 statsråd gm Napol. I, 19 liberal deput., d. 30 Paris. Skr.: Cours de politique constitutionnelle m. m.
Consta'ntia (-tsia), koloni i Kap-landet vid Kap-st. Vin.
Constantine (-ti'n), st. i Algeriet i dep. C., 48,911 inv. Citadell.
Constantīnus, C. d. st., rom. kejs., f. 274 Moesien, son till Constant. Chlorus, 306 utropad af hären till kejs., 23 allenahärsk., sed. han besegrat medtäflare, gaf de kristna religionsfrihet o. gynnade dem, tog 30 residens i Konstpl, d. 37 Nikodemeia.
Constan'tius, rom. kejs., 1) G. I. Chlorus, f. 250, csesar 92, d. 06 York. — 2) C. II, Constantinus' d. stores son, f. 317, 37 kejs. of. orient., 50 öf. hela riket, d. 61 Mopsukrene.
contāgium, lat., smittämne.
Contarīni, Gasp., kard., f. 1483 Venezia, verkade för kyrkans reform., men enhet, d. 1542.
conte (kångt), fr., berättelse, is. ber. på prosa o. vers tillh. d. äldre fr. lit., vanl. slipprig.
conten'ta, lat., innehåll.
Con'ti, yngre gren af ätten Condé.
con'to, mynt i Portug. o. Brasil., 1000 milreis = 4000 kr.
con'tra, lat., emot.
contradic'tio in adjec'to, lat., motsägelse i biordet, t. ex. fyrkantig triangel.
contr'alto, it., se alt.
contumācia, lat., tredska. Om en anklagad oaktadt kallelse ej inställt sig inför rätta, dömes han in contumaciam.
Convallāria L., Liliaceæ. C. majalis L., liljekonvalje, allmän i våra skogar, välluktande.
convīvium, lat., samkväm, gästabud.
Con'way (-wä), Hugh, pseud. för F. J. Fargus.
Convol'vulus L., Convolvulaceæ; i Sverige finnas C. arvensis och C. sepium. I M. Asien och Syrien växer C. scammonia, som lämnar drogen scammonium. Af C. scoparius erhållas rosenträ och rosenträolja.
Cook, (kuck), James, eng. sjöman, f. 1728 Marton, 3 resor omkr. jorden: 1:a 68/71 of. Australien, 2:a 72/75 öf. Nya Zeeland, 3:e 76/79 till Sandwichöarna, där han mördades af infödingarne 14/2 79.
Cooks sund (kucks-), sund mel. Nya Zeelands båda öar.
Cooper (kû'pör), 1) Sir Astley Paston, eng. kirurg, f. 1768, d. 41, gaf kirurgien en vetenskapl. karaktär. — 2) James Fenimore, amer. rom.-förf., f. 1789 Burlington, d. 51 Cooperstown. Scotts efterföljare. Skildr. amer. indian- o. nybyggarelif. Hans arb. öfvers. på de flesta europ. spr.
Cooper (kūpör), fl. i Austral., utf. i Eyresjön. Blott periodisk.
cooperative stores (ko-opp'örätiv stårs), eng., konsumtionsförenings varulager.
Coopers gold (kû'pörs-), eng., leg. af 16 del. koppar, 7 platina, 1 zink.
Copaïfera L., Cisalpinieæ, träd i S. Amer. o. V. Ind., af hvilka flere lämna kopaivabalsam.
Coper'nicus, Nik., grundl. af den nuv. astronomien, f. 1473 Thorn, d. 43. Sitt syst., enl. hkt jorden o. de öfr. planeterna kretsa kring solen, utvecklade han i De orbium coelestium revolutionibus.
Copiapō, st. i Chile vid fl. C., 8,991 inv.
Coppée (-pē), Franç., fr. skald, f. 1843 Paris, d. där 08. Skr. dikt., dram., rom.
copy-right (kåpp'irajt), eng., förlagsrätt.
Coquelin (kockläng'), bröderna Benoît, f. 1841, d. 09, och Ernest, f.
