Boulogne d. 09, omtyckta skådesp. på Comédie française.
Coquimbo (-kim'bå), La Serena, i Chile vid fl. C. 8,165 inv.
Corāto, syd.-ital. st., 41,573 inv.
Corbie (-bī), fr. st. vid Somme, 4,133 inv. Ford. rikt kloster.
Cor'chorus L., Filiaceæ. Af C. dolitorius L. o. särskildt C. capsularis L., buskar fr. Indien, erhålles spinnämnet jute.
Corday (-dä), Marie Aline Anne Charlotte, svärmisk jungfru, f. 1768 vid Caen, mördade Marat 13/7 93, giljotinerad 17/7.
Cordeliers (kårdöljē), fr., »repbärare», ford. i Frankr. franciskaner, und. revolut. en radikal polit. klubb, 1794 i strid med jakobinerna.
cordīt, ett röksvagt krut.
Cor'dova, l. Cordoba, 1) sp. st. vid Guadalquivir, 58,275 inv. Bisk. Vin, oliv., orange. 755/1031 medelpkt för arab. herravälde. — 2) st. i Argentina, 47,609 inv.
Corell'i, Arcangelo, utmärkt it. violinist o. komp., f. 1653 Fusignano, d. 13 Rom.
Corell'i, Marie, eng. rom.-förf:a, f. 1860, har skrifvit starkt sinnliga o. mystiska romaner.
Corfīnium, ford. pelignernas hst. i Samnium.
Corigliāno (-rilja-), it. st. nära Tarentoviken. 13,320 inv.
Corinth (kårr'-), ort af strateg. vikt vid Mississippi, 3,661 inv. 1861/65 flere gngr stora slag.
Coriolānus, Cnejus Marcius, rom. fälth., eröfr. 494 f. K. Corioli, 91 förvisad för hårdhet mot plebejerna, 88 med volskerna mot Rom, af mor o. dotter förmådd att återvända. Hans slut okändt.
Cork (kårk), 1) grefsk. i Irl., 7,485 kv.km. 404,813 inv. — 2) hst i C, nära hafvet, 71,000 inv. Hamn. 2 bisk. Univ.
Corleone (kårleåne), st. på Sicil. vid Belio, 16,100 inv.
Cornāro, Caterina, f. 1454 Venezia, gift 72 m. kon. Jak. II af Cypern, eft. dennes död fången där af venezian. 73/84, d. 10 Asolo, där hon omgafs af skalder o. lärde.
cornea, lat., hornhinnan (i ögat).
corned beef (kårnd bīf), eng., insaltadt oxkött (i blecklådor).
Corneille (-näj'), 1) Pierre, fr. dram. förf., f. 1606 Rouen, d. 84 Paris. Skapade den klassiska traged. Skr.: Cid (36), Horace (39), Polyeucte (40), Rodogune (44) m. m. — Hans bror 2) Thomas, f. 1625, d. 09 Andelys, skr. dram. arb. o. äfven Dictionn. universel. géogr. et hist., s. ligger till grund för »encyklopedien».
Cornēlia, ädel romarinna, Gracchernas mor, dött. till Scipio Afric. d. ä.
Cornēlius, 1) Peter v., hist.-mål., f. 1783 Düsseldorf, d. 67 Berlin, lade största vikten på komposit., återupprättade freskomåleriet. — 2) Karl Alfr., teol., f. 1828, bisk. i Linköp, stift 85, d. där 93. Skr: Lärob. i kyrkohist. (60), Öfversigt af religionens hist. (61) m. m.
Cornēlius Nēpos, rom. hist. förf., f. 95, d. 28 f. K. Skr. flere biografier, hvaraf 25 Vitæ ännu i behåll.
corniche, fr., se karnis.
cor'no, it., tonk., horn.
Cornwall (kå'rnwål), s. v. eng. grefsk. 3,520 kv.km., 322,957 inv. Zink o. koppar. Hst. Bodmin.
Cornwallis (kårnwållis), Ch. Mann. lord Broome, markis af, gen., f. 1738, deltog i 7-år. o. n. amer. krigen, 86 gen.guv. i O. Ind., 98 i Irl., 05 åter i Ind., d. 5/19 Gazepur.
coroll'a, lat., blomkrona.
corōna, lat., krans, krona.
Coroner (kårr'åner), eng., i Engld o. N. Amer. tjänsteman, s. besiktigar lik af mskr, som ej dött naturl. död.
Corot (kårå), J. Bapt., fr. landsk.-mål., f. 1796 Paris, d. där 75. Öfvervägande lyrisk.
corps (kår), fr., kropp; c. de logis
