De Geer (-jär), fr. Belgien härstammande adl. ätt, 1) Louis, den sv. industriens fader, f. 1487 Liége, kom 27 t. Sverige, anlade järnbruk (eft. vallonsk metod) vid Finspång, Dannemora m. fl. st., utrustade två flottor und. dan. kriget, d. 52 Amsterdam. — Hans sonson 2) Karl (Charles), frih., entomolog, f. 1720, d. 78. Skr.: Mémoires pour servir à l'histoire des insectes (52/78), 7 bd. — Dennes son 3) Karl, frih., statsm., f. 1747, d. 1805. Jämte A. v. Fersen den adl. oppositionens ledare mot Gustaf III. — 4) Louis Gerh., frih., statsm., f. 1818, 53/70 justit.-min., 76/80 stats-min., utarb. 65 års represent.-förslag, d. 96 Hanaskog. Skr.: Hjärtklappningen på Dalvik (41), Minnen (92, 2 bd) m. m.
degener|ation, lat., urartande, försämring; läk., sjukl. försämring af kroppens väfnader. -era, vansläktas, urarta.
Degerfors, bruk i Örebro l.
Deggendorff, bai. st. v. Donau, 6,811 inv. Judemord 1337. Intagen af svenskarne 1633.
Dēgo, it. st. vid Bormida, 2,288 inv. Sl. 14—16/4 1796.
dégoût (-gū), fr., afsmak, vedervilja.
degrad|ēra, lat., nedflytta från högre till lägre befattning, -ering, nedflyttning etc, se föreg. art.
De Gubernātis, Ang., it. skald o. förf., prof. i språkvetensk. i Florens, f. 1840 Turin. Biogr.-lit., dram., språkvetensk. arbeten.
de gus'tibus non est disputan'dum, om (tycke o.) smak bör man ej tvista.
Dehli, se Delhi.
dehors (döår), fr., det yttre; utanverk (på en fästning).
Deia'neira, Herakles' gemål, dödade denne gm den förgiftade Nessosskjortan.
Dēī grātia (-tsia), lat., »af Guds nåd», tillägg till biskopstiteln fr. 431; sed. karolingernas tid äfven nyttjadt af furstar.
Deime, utloppsarm af Pregel, 38 km. l.
Deinar'kos, attisk talare, f. 361 f. K., mördad 290.
Deio'kes, Mediens förste kon., 709/657 f. K.
de|ism', lat., läran om en Gud, s. dock ej utöfvar ngt inflytande på världen, -ist, namn på män under 17:e o. 18:e årh., s. ville upphöja d. naturl. relig. till norm f. alla posit. relig., mest engelsmän: Toland, Tindal, Shaftesbury m. fl.
dej, dey, titel på öfverhufvudet i den alger. röfvarestaten 1600/1830.
Déjazet (-schasē), Pauline Virg., fr. skådesp., f. 1797, d. 75, uppträdde tidigt i gossroller, utmärkt s. subrett.
déjeûner (-schönē), fr., frukost; d. à la fourchette (-furschätt') gaffelfrukost; d. dinatoire (-tåār), frukostmiddag. Dejeunera (-schönēra), frukostera.
de jūre, lat., enligt lag.
deka, gr., tio.
dekabrister (af ry. dekaber, december), deltagare i smnsvärjn. i Petersburg dec. 1825, v. Nikolaus I:s tronbestign., undertryckt af denne.
dekād, gr., tiotal; und. fr. revolut, vecka med 10 dagar.
dekadans', fr., aftagande, förfall.
dekalkomanī, fr., tekn., öfverföring af tryckta mönster fr. papper till glasytor.
dekalōgen, gr., 10 Guds bud.
dekān, se dekanus.
Dekān, se Dekhan.
dekantēra, med.-lat., hälla sakta af, rena (en vätska).
dekānus, dekan, hos rom.: tältuppsyningsman; vid universitet: fakultetsföreståndare; i ngra länder domprost.
dekapit|ation, lat., halshuggning. -era, halshugga, -ering, gm valmanöver uteslutande af ett partis främste kandidat.
dekastylon, gr., byggn. med 10 kolonner på framsidan.
dekatēra, fr., gm ånga l. hett vatten borttaga glans fr. tyg o. krympa det.
Dekhan l. Dekan, ostindiska halfön
