Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/204

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

handling, hvarigm man vill uttrycka sin mening, -ativ, åsyftande demonstration. -era, åskådliggöra, bevisa, företaga en demonstration.

demontēra, fr., försätta en kanon ur stridbart skick.

demoralis|ation, fr., sedefördärf. -era, fördärfva (ngns) seder.

de mor'tuis nihil nisi bēne, lat., om de döda (bör man) ej tala annat än godt.

dēmos, gr., folk, kommun.

Demos'tenes, forntidens störste talare, f. 384 f. K. Athen, sökte gm sina s. k. »filippiska tal» förmå folket försvara sig mot Filip af Makedonien, samlade 338 en talrik krigshär, s. besegrades vid Kaironeia, flydde 324, falskeligen anklagad; återkallad motarbetade han Antipatros, men då hans planer misslyckades, tog han gift 322 i Poseidontemplet på Kalauria. 61 tal i behåll.

Demōtika, turk. st. v. Maritza, omkr. 5,000 inv. Karl XII vistades där 1713 o. 14.

demōtisk, gr., folklig; d. skrift, folkskriften i forn. Egypten. Mots. hieratisk.

Denain (dönäng'), fr. st. vid Schelde, 23,204 inv.

denār l. denārius, fornrom. silfver- (o. guld-) mynt, i värde växlande mel. 74 o. ¼ öre. Senare namn på andra folks mynt: ännu d. i England förkortn. för penny.

denaturera, lat., göra ngt odugligt för vissa ändamål, t. ex. brännvin gm tillsats af träsprit.

Den'bigh (-bi), grefsk. i Wales, 1,714 kv.km. 129,935 inv. Hst. D. 6,500 inv.

Dendermon'de, fr. Termonde, belg. befäst, st. vid Dender o. Schelde, 10,141 inv.

dendrīter, gr., trädform., bruna l. svarta teckningar på järn- o. manganoxidhydrat; uppstå gm infiltration af motsvarande lösningar i fogar o. sprickor.

dendro|līter, gr., paleont., förstenade ormbunkstammar från stenkols- o. permsystemet. -logī, gr., läran om träden, -mēter, instr. till mätn. af träds kubikinnehåll.

denesch'ka, ry. mynt = ½ kopek (1 ½ öre).

Denfert-Rochereau (dangfär råschrå), Pierre, Belforts försvarare 1870/71, f. 23, d. 78.

Dennery (dännrī), pseud. för Ad. Philippe.

Dennewitz, by i Brandenburg vid Jüterbogk, sl. 6/9 1813.

de novo, lat., å nyo.

Dent (dang), i Savoyen o. fr. Schweiz namn på kägelform, toppar. — D. de Morcles 2,938 m., D. du Midi 3,185 m., D. de Jaman 1,837 m., D. d'Oche 2,434 m.

dentāl, lat., bokst., s. uttalas gm att tungan rör vid tänderna, ex. d, t.

dentist, fr., tandläkare.

denudation, lat., nakenhet, blottande.

denun'ci|ation, lat., angifvelse. -ant, angifvare. -āt, den angifne.

Den'ver, hst. i Colorado, 144,588 inv. Guld- o. silfvergrufvor.

departement', fr., viss afdeln. af statsförvaltn.; i Frankrike administrat. område.

depend|ens', fr., beroende, -ent', en s. är beroende. -era, bero.

dépense (-pangs'), fr., utgift.

depens|era, fr., utgifva penningar. -īv, kostsam.

depēsch, fr., kurirbref, skrifvelse från utr.-ministeriet till dess agenter i utlandet o. omvändt.

dépit (-pī), fr., ovilja.

deplac|emang', fr., den vätskerymd en flytande kropp undantränger. -era, rubba, afsätta.

déplaisance (-pläsangs'), fr., ovilja, afsky.

deplorābel, fr., beklagansvärd.

deployera (-ploajēra), fr., kr., öfvergå från kolonn till linje.

depōnens, lat., verb med passiv form, men aktiv bet.

deponēra, lat., nedlägga, lämna i förvar.

depopulution, lat., utblottande på folk.

deportation, lat., brottslings förvisning till bestämd ort.

deposé, fr., ensamrätt.

deposition, lat., nedläggande,