hastigt uppkastad förskansning, is. för artilleri.
employera (angplåaajera), fr., använda, anställa.
empōrer, gr., galleri, läktare, is. öfver sidoskeppen i en kyrka.
empyréen, gr., eldhimlen, de saligas boning.
Emrich, se Emmerich.
Ems, fl. i n. v. Tyskland, uppr. i Westfalen, utf. i Dollart, 330 km. l.
Ems (Bad-Ems), st. i Hessen-Nassau vid Lahn, 6,492 inv. Natronkällor. Besökt badort.
emu, Dromæus Vieill., af struts-fåglarnas ordn. Nyholländska kasuaren, D. Novæ Hollandiæ Gray, 2 m. hög, ö. Australien, fläckiga E., D. irroratus Bartl., v. Australien.
emulsion, lat., mjölkig l. oljig vätska till läkemedel.
Emund gamle, sv. kon. från omkr. 1050, son af Olof Skötkonung. Med E. utslocknade den urgamla kungaätten i Sverige omkr. 1060.
emöt, fr. émeute, upplopp.
en (ang), fr., i, till, med; framf. b. p. m. antar det formen em-.
en, Juni'perus L., Coniferæ. Vanlig e., J. communis L , buske i Europa o. n. Asien, lämnar virke till skedar, kannor o. d. samt enbär till eteriska oljor, genever, enbärsdricka.
Enare-träsk, insjö i norra delen af ry. Lappmarken, 1,421 k km., örik.
en attendant (ang attangdang'), fr., i afvaktan; en avant (-avang'), framåt.
Enberg, Lars Magn., skolman, filos., f. 1787, lektor vid Sthms gymnas., tit. professor, d. 65. Förf. Svenska akad:s språklära m. m.
en bloc (ang black), fr., i klump.
Enbom, Per Ulrik, vitter förf., f. 1759, d. 10, känd för sitt deltagande i striden mel. Leopold och Thorild.
en camarade (angkamarad') fr., helt förtroligt.
enceinte (angsängt') fr., inhägnad, fästnings hufvudvall.
enchantera (angschang'-), fr., förtrolla, hänrycka.
en chef (ang schäff) fr., som ledare.
Encīna, Juan del, det sp. dramats skapare, f. 1469 Salamanca, d. där 34. Skr.: Cancionero.
Encke, 1) Joh. Franz, ty. astronom, f. 1791 Hamburg, d. 65 Berlin ss. dir. vid observat. Bestämde banan af den efter honom kallade E:s komet. Utg. Astron. Jahrbücher m. m. — 2) Erdmann, ty. bildh., f. 1843, d. 96; porträttbyster.
encore (angkår), fr., ännu en gång.
en corps (ang kår), fr., samfälldt.
encouragera (angkuraschēra), fr., ingifva mod.
encyk'lika, lat., påflig rundskrifvelse.
encyklopedī, gr., inbegreppet af alla konster o. vetenskaper, ordnade systematiskt l. lexikaliskt (real-e.). Typen för alla real-e. är Diderots o. d'Alemberts Encyclopédie (1154/72, 28 bd), hvari medarbetarne kallades encyklopedister.
endemī, gr., sjukdom, s. är inhemsk hos ett folk, betingad af lokala förhållanden. Jfr epidemi.
en detail, (ang detaj') fr., utförligt; hand., i minut.
En'dor, st. söder om berget Tabor; häxan i E., som Saul rådfrågade, höll till där.
endosmōs o. exosmōs, diffusions-företeelser, s. visa sig, när 2 olika vätskor äro skilda gm en porös mellanvägg.
endos|semang (ang-), fr., anteckning på en växels baksida, hvarigm den transporteras på en annan, -sent', den, s. vid en sådan påteckn. endosserar växeln åt en annan. -sāt, den, på hkn växeln transporteras.
Endy'mion, gr. myt., skön herde. Selenes älskling.
en effet (angeffä), fr., i själfva verket.
energ|i, gr., dådkraft, -isk, kraftfull,
Eneroth, Per Em. Olof, förf., f. 1825, d. 81, inlade förtjänst om trädgårdsskötseln.
enervēra, lat., försvaga.
en face (ang fās), fr., framifrån sedd.
