Hoppa till innehållet

Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/278

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

genomruttet o. ruineradt rike. F. förmälde sig 1543 m. Maria af Portugal (mor t. don Carlos), 54 m. Maria Tudor af Engld, 62 m. Elisabet af Valois, 70 m. Anna af Österrike. Hansson 3) F. III, f. 1578, reg. sed. 98, fördref moriskerna, d. 21. — Dennes son 4) F. IV, f. 1605, reg. sed. 21, hert. af Olivarez d. verkl. regenten, deltog i 30-årig. krig., dessutom krig m. Nederl., Frankr. o. Engld, uppror inom landet, d. 65. — Hars dottersons son 5) F. V, sonson t. Ludv. XIV, f. 1683, styrd af sin gem. Elisabet af Parma o. kardin. Alberoni; under hans tid spanska successionskriget 17/20, d. 46.

Filip (Philippe), fr. kgr: 1) F. I., reg. 1060, d. 08. — 1) F. II Aug., f. 1165, efterträdde sin far, Ludvig VII, 80, deltog i 3:e korståget 90/92, eröfr. Englands besittningar i Frankr., segrade 14 v. Bouvines, d. 23. — 3) F. III, Ludvig den hel:s son, f. 1245, reg. sed. 70, d. 85. — Hans son 4) F. IV, den sköne, f. 1268, reg. 85, slagen af flandrarne 02; ständigt i behof af mynt, sökte F. med hårdhet utpressa sådana, tvingade därför påfven att upplösa tempelherrarnes orden, hvars egendom F. slog under sig, d. 14. — Hans son 5) F. V., den långe, f. 1293, reg. sed. 16, d. 22. — 6) F. VI, Filip IV:s brorson, f. 1293, reg. sed. 28, d. 50.

Filip (Filippos), kgr af Makedonien: 1) F. I., sagokon. omkr. 640 f. K. — 2) F. II, far till Alexander d. st., f. 382 f. K., reg. sedan 59, slog grek. 38 v. Kaironeia, deras öfverfältherre 37, mördad 36. — 3) F. (III l.) V., son till Demetr. II, kon. 221 f. K., med Hannibal mot rom., 97 slagen af dem vid Kynoskefalai, d. 179.

Filip den ädelmodige, landtgrefve af Hessen, f. 1504, själfst. reg. 18, införde reformationen i Hessen 26, stiftade schmalkald. förbund. 30, 47/52 krigsfånge hos kejs., d. 67.

Filippa, drottn., gift m. unionskon. Erik XIII, f. omkr. 1393, d. 1430.

filippīker, namn på tre mot Filip II af Makedon. riktade, ytterst häftiga tal af Demostenes; sed. i allmänh. strafftal, straffpredikan.

filippīn (förvrängning af ty. viel liebchen), ett slags vad.

Filippīnerna, ögrupp i ostindiska arkipel., 296,310 kv.km., 7,635,426 inv. Omkr. 1,200 öar, största ön Luzon, till 1898 spanska, sedan ockuperade af o. försålda till Förenta staterna. Hufvudprod.: ris, tobak,- sockerrör, guld, järn. Inv. negritos o. tagaler. Hst. Manila.

Filipp'oi (lat. Philippi), g. geogr., st. i Makedonien; sl. 42 f. K.

Filippōpel, Filibe, hst. i Ost-Rumilien, vid Maritza, 45,700 inv.

Filipp'os, se Filip (kgr af Makedonien).

Fillipp'us, en af Kristi 12 apostlar, f. i Betsaida o. enl. traditionen död vid hög ålder i Hierapolis.

Filipstad, st. i Värmlands l. v. sjön Daglösen, 4,211 inv. (08). Privilegier 1611, bergselementarskola 1830.

filistéer, semit, folk vid sydvästra kusten af Palestina: i ständiga krig m. israeliterna; underkufvade af kon. David.

filis'ter, i ty. studentspråket namn på den, s. ej är l. varit student; »bracka».

Fill'more (-mår), Millard, nord-amer. statsm., f. 1800 Summerhill, 49 vice o. 50/53 pres. i Förenta stat., d. 74 Buffalo.

film, eng., tunn hinna; fotogr., preparerad celluloidhinna.

filo'choros, gr., danssällskap.

Filo'demos (lat. Philodemus) från Gadara (Palestina), epikureisk filos. i Rom på Ciceros tid. Förf.

Filoktētes, gr. myt, skicklig bågskytt, s. med sina pilar dödade Paris o. därigm bidrog till Trojas fall.