intriglysten gestalt, hufvudfiguren i op. »Barberaren i Sevilla» o. »Figaros bröllop».
Figaro, 1) en af litterat. H. Nisbeth eft. amer. mönster uppsatt tidn. Från 1878/84 veckotidn., därefter dagl., men från början af 86 åter veckotidn. — 2) Jfr. Stockholms F.
Figeholm, köping i Kalmar l., v. Kalmar sund, 343 inv. (08).
Figrelius, se Gripenhjelm.
Figueras (figēras), sp. st. nära fr. gränsen, 10,714 inv.
Figuier (-giē), Guill. Louis, fr. skriftst., f. 1819 Montpellier, d. 94 Paris. Populära arb. i naturkunnighet m. m.
figūr, lat., gestalt, form, bild, utseende; geom., en af en l. flere linjer begränsad yta. -era, afbilda, föreställa; göra uppseende, dansa. -lig, bildlig. -tal, figurerade tal, termerna i en aritmet. serie, hvars 1:a term är 1 o. de andra uppkommit gm successiv addition af termen i en annan aritmetisk serie. Triangulärtal uppkomma gm addition af talseriens termer; pyramidaltal gm addit. af triangulärseriens termer.
Fiholm, säteri 1) i Västmanl. l., 2) i Södermanl. l.
fikonträd, se Ficus.
Filadel'fia, se Philadelphia.
Filai (-aj'), lat. Philæ, ö i Nilen, strax ofvanför 1:a katarakten. Tempel. Nu Gesîret el Birbe.
filantrōp, gr., människovän. -ī, mskokärlek.
Filantropīn, en af Basedow 1775 i Dessau grund, uppfostringsanstalt.
filatel|i, kunsk. om inhemska o. främ. frimärken, brefkort o. d. -ist, frimärkssamlare.
Filefjeld, fjäll i N. Bergenh. amt, söder om Jotunfjeldene. Toppar: Fukuleggen (1,917 m.), Suletind (1,770 m.).
Filēmon, gr., lustspelsförf., d. 262 f. K.
Filēmon o. Baukis, gr. myt, gammalt troget äkta par, hvilka, vid deras bön om en samtidig död, Zeus förvandlade t. ett träd.
filet (-lē), filé, fr., ett slags nätarbete; f. de boeuf, kok., ett långt, smalt köttstycke, som ligger på rostbiffens innersida.
Filētas, gr. elegiker i 4:e årh. f. K. Terentius' förebild.
filett', bokb., bokprydnad; därtill begagnad stämpel.
filfras, se järf.
filiāl, lat., hör. till l. afdeln. af en inrättn. af sma slag, t. ex. filialbank.
Filībe, turk. benämn. på Filippopel.
Filicaj'a, Vincenzo da, it. lyr. skald, f. 1642, d. 07 Florens. Tillhörde det af drottn. Kristina bild. litterära sällskap, s. efter hennes död blef »Accademia degli Arcadi». Skr.: All' Italia.
Fi'lices, lat., se ormbunkar.
filigrān, lat., gmbrutet guld- l. silfverarb.
Filikrōmen, en i Sthm allm. känd gatmus. i början af 19:de årh.; äfv. namn på en af L. T. Öberg (pseud. Axel I. Ståhl) utg. vissaml.
filiōque, lat., »äfven af sonen», på synoden i Toledo 589 uttalad sats, att den Hel. ande utgår äfv. af sonen.
Filip, sv. kon. af Stenkilska ätten, d. 1118.
Filip, ty. kon., son af Fredr. I Barbarossa, hert. af Toscana 1195, af Schwaben 96, motkon. mot Otto IV 98, mörd. af Otto af Wittelsbach 08.
Filip (Felipe), sp. kgr: 1) F. I, d. sköne, kon. af Kastil., son till Maximil. I och Maria af Burgund o. därigm arfv. t. Burgund. riket, förmäld m. Ferdinand o. Isabellas dotter Joh:a samt far t. kejs. Karl V, f. 1478, d. 06. — Hans sonson 2) F. II, kejs. Karl V:s son, f. 1527, fanat. o. desp., sed. 55 reg. i Nederländerna o. 56 i Spanien, förtryckte Nederländ., hka till en del afföllo fr. honom 81, eröfr. Portugal, förde krig m. Engld, hvarund. hans »armada» förgicks 88, d. 98, efterlämnande ett
