deladt mel. Frankrike, Holland o. Belgien. Belg. F. sönderfaller i 2 provinser: 1) Ost-F., 3,000 kv.km., 915 500 inv., hst. Gent, o. 2) Väst-F., 3,235 kv.km., 714,805 inv., hst. Brügge. F., grund, i 9:e årh., kom. gm Filip den djärfves af Burgund giftermål med Margareta af F. till Burgund. riket, 1477 till habsburg. o. sedan sp. monarkien (jfr Burgund). Det s. k. Franska F. kom und. Ludvig XIV till Frankrike. Af det återstående F. blef en del 1815 förenad med Holland o. 1830 Ost- o. Väst-F. med Belgien.
Flandrin (flangdräng'), Jean Hippol., fr. hist.- o. porträttmål., f. 1809 Lyon, sedan 38 i Paris, d. 64 Rom. Den moderna tidens förnämste representant inom det religiösa måleriet.
flanell', fr., ett slags ylletyg.
flan|ēra, fr., spatsera omkring utan mål, tillbringa ett dagdrifvarlif. -ör, dagdrifvare, gatstrykare.
flank, fr., sida; bef., den fästnings- l. befästningslinje, s. har till uppgift att längs efter bestryka, flankera, en annan längre linjes graf o. närmast framför den liggande mark; kr, den yttersta sidodelen af en uppställd truppstyrka.
flatt|ēra, fr., smeka, smickra, gifva bedrägl. förhoppningar. -eri, smicker. -ör, smickrare.
flau, ty., matt; hand., benämn. på vara, s. har ringa efterfrågan o. hvars pris har benägenhet att falla.
Flaubert (flåbär), Gust., fr. förf., f. 1821 Rouen, d. där 80. Skr.: Madame Bovary (57) m. fl. rom.
Flāvius, rom. släkt, till hkn bl. a. hörde kejs. Vespasianus, Titus o. Domitianus.
Flaxman, John, eng. bildh., f. 1755 York, d. 26 London. Nelsons grafvård o. porträttstatyer.
flēbile, it., tonk., klagande.
flebotomī, gr., åderlåtning.
fleche, se flesch.
Fleche (fläsch), La F., fr. st. vid Loir, 10,519 inv. Ber. militärskola.
Fle'geton, gr. myt, flod i underjorden.
fleg'ma, gr., egentligen slem; tröghet, likgiltighet. -tisk, kall, trög, liknöjd.
flegmasī, gr., läk., smärtsam inflam. i lårets cellväfnad, is. hos barnsängskvinnor.
Flekkefjord, nor. st. i Listers o. Mandals amt. 2,073 inv.
Fleming, gam. sv.-finsk, från Flandern härstam. adl. ätt. Bland dess äldsta kända medlemmar är Klaus F., riddare 1396 o. lagm. i Östergötland. Fyra grenar friherrl., däraf en, F. af Liebelitz, ännu lefv., två grefl., båda utgångna, d. sista 1831 med stiftaren själf, den adliga ätten utslocknade 1825. — Klaus F:s sonsons son 1) Erik Joakimsson, krigare o. statsm., deltog i Gustaf Vasas befrielsekrig, riksr. 1523. und. grefvefäjden öfverbefälhaf. öfver flottan, slog därunder lübeckarne vid Bornholm; verkade för Finlands förkofran, d. 48. — Hans son 2) Klas till Svidja, friherre t. Vik, krigare o. statsm., frih. 1569, amiral 81, senare marsk o. ståth. i Finland; känd för sin tillgifvenh. för Sigismund o. sitt motst. mot hert. Karl (sedan Karl IX), d. 97. — 3) Klas Larsson, krigare o. statsman, f. 1592, riksr. 25, amiral 29, rikskammarråd 30, Sthms förste öfverståth. 34, pres. i kommerskoll. 37; skickl. ämbetsm., stora förtjänster om flottan o. Sthms stad; befälh. i sjösl. mel. Femern o. Låland 44, där Kristian IV blef sårad; död å sitt amiralsskepp af en förlupen kula ngra dagar därefter. — 4) Erik Henriksson, frih. af Lais, ämbetsm., f. 1616, landsh. i St. Kopparbergs l. 51, pres. i bergskoll, o. kammarråd 52, frih. 54, riksr. o. kommissarie i reduktionskoll. 55, d. 79. — 5) Herm. Klasson, frih. af Liebelitz, ämbetsm., f. 1619 Villnäs (Finland), 50 riks- o. amiralitetsråd samt ståthåll. i Sthm, 53/60
