Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/287

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

pres. i kammarkoll., 57 lagman i s. Finland o. fr. 55 ordför. i reduktionskoll., i hkn egensk. han utmärkte sig för omutlig o. oblidkelig strängh. Ehuru af Karl X utsedd till en af Karl XI:s förmyndare, blef F. gm adelns inverkan därifrån utesluten, 64/69 gen.-guvern. i Finland, d. 73 Sthm. — Dennes son 6) Klas Hermansson, frih. af Liebelitz, ämbetsm. o. statsm., f. 1649 Sthm, 77 kansliråd, befordr. ss. landtmarsk. vid riksd. 80 redukt. o. Karl XI:s envälde, s. å. landsh. i Närike o. Värmland samt pres. i redukt.- o. likvidationskommissionerna, 81 landsh. i Uppsala l. o. pres. i kammar- o. kommerskoll. samt kgl. råd, fick 83 öfverinseende öfver gamla reduktionskoll. — alltså pres. i fem verk - 84/ 85 kansler för Lunds univ., d. 85 Aachen. F. var en framstående statsm., ovanligt duglig o. arbetsam ämbetsman; hans änka o. barn upphöjdes i grefl. stånd. — Dennes brorson 7) Otto Hermansson, frih. af Liebelitz, diplom. o. statsman, f. 1696, 48 sändebud i Köpenhamn, 55/65 riksr., tillhörde hattpartiet, d. 78.

flen, se Phalaris.

Flensburg l. Flensborg, st. i Slesvig vid F.-fjorden, 48,922 inv. Handel, skeppsvarf, fabriker.

Flensburg, Vilh., teol., f. 1819 Södra Rörum, 58 prof. i Lund, 65 bisk. i Lunds stift, d. 97. Skr. disputat., predikn., tal m. m. Tills, med E. G. Bring o. A. N. Sundberg redig. »Svensk kyrkotidning» (55/63).

flēsch, fr., befästningsform, best. af 2 befästningslinjer, som bilda mot fienden utgående vinkel.

Fletcher, John, se Beaumont.

fleurette (flörätt'), fr., artighet (is. mot fruntimmer).

fleurist' (flö-), fr., se flörist.

Fleurus (flöryss'), st. i Belgien vid Sambre, 6,563 inv. Sl. 19/8 1622, 1/7 1690, 26/6 1794, 15/6 1815.

Fleury (flörī), André Herc. de, fr. statsm., f. 1653 Lodéve, 26 statsmin. o. kardinal, d. 43 Paris.

flexī|bel, lat., böjlig. -bilitet, böjlighet. -ion, böjning, is. ordböjning.

flibustier (-bystiē), fr. (eng. freebooter), franska o. eng. sjöröfvare, hka under 17:e o. 18:e årh. hade sitt tillhåll i Västindien o. företrädesvis anföllo sp. fartyg.

Fliedner (flīd-), Theod., ty. teol., f. 1800 Epstein, d. 64. Grund. 36 den 1:a diakonissanstalten i Kaiserwerth. Skr. asket. o. pedagog. arbeten.

Fliegende Blätter (flig-), ty., »flygande blad», en sed. 1844 i München utg. skämttidning.

flimmerhår, 1) zo., hårartade bildningar, s. förmedla infusoriernas o. andra lägre djurs rörelse; 2) bot, mikroskopiska, hårartade bildning, på växtceller.

Flinders, Matth., eng. upptäcktsres. i Australien, f. 1774 Donington, d. 14 Lond. Skr.: A voyage to Terra Australis (14) m. m.

Flint, 1) eng. grefskap i norra Wales, 664 kv.km., 81,725 inv.; 2) hst. därst., vid fl. Dee.

flinta, min., grått, gulaktigt, brunt, svart min. af kryptokristall, kiselsyra, i hvit krita, jura- o. kalkformationer.; förekommer i Frankrike, Engld, Holld, Danm. o. s. Sverige. Anv. und. stenåldern till vapen o. redskap, nu vid glas-, porslins- o. vattenglastillv.

Flintberg, Jak. Albr., förf., f. 1750, d. 04 ss. kommersr. Skr.: Bruksidkares, städers o. borgersk. ömse förmoner o. skyldigheter (88/89), Lagfarenhets-bibliothek (96/97) m. m.

flintglas, tekn., starkt blyhalt. o. mycket ljusbrytande glas, företrädesvis anv. till linser.

Flintrännan, farvatten i Öresund, mel. Skåne o. ön Saltholm.

flirt (flört) l. flirtation (flörtēschönn), eng., kurtis, galanteri.

flod, se ebb o. f.