kabinett statssekr. för Irland, d. 86.
fort, fort., mindre befäst plats l. själfständ. utanverk till fästning.
for'te, (abbr. f), it., tonk., starkt. Fortissimo (abbr. ff), så starkt s. möjligt.
fortepiāno, (abbr. fp), tonk., utmärker, att första tonen skall anslås starkt, men anslaget därefter göras svagt. Jfr pianoforte.
fortifikation, lat., se befästningskonst.
fortifikationen, kr., gemensamma benämning, på fortifikationsstaben samt i Sthm förlagda Svea ingenjörkår och Fälttelegrafkåren, Göta ingenjörkår i Karlsborg och Bodens ingenjörkår (den senare under uppsättning sed. 1902) i Boden.
fortissimo, se forte.
for'titer, lat., starkt, tappert.
fortschrittspartiet, den fraktion, s. 1861 skilde sig från det gammal-liberala o. anslöt sig till det demokratiska partiet inom preuss. deputeradekammaren samt till 66 utgjorde denna kammares majoritet. Efter kriget m. Österrike sistnämnda år afföllo flere medlemmar och bildade det nationalliberala partiet, hkt, något närmande sig regering., satte Tysklands enhet på sitt program.
Fortūna, rom. myt., lyckans gudinna; äfven ett slags spel.
Fortūny, Mariano José Maria Bernardo, sp. mål., f. 1839 Réus, d. 74 Rom.
fōrum, lat., offentl. plats i det gamla Rom; det mest ansedda var F. romanum, omgifvet af praktbyggnader; jur., laga domstol.
forzan'do, it., tonk., ökad styrka på en viss ton.
Fos'colo, Ugo Niccolò, it. skald, f. 1779 Zante, d. 27 Turnham Green (nära Lond.). Skr.: Ultime lettere di Jacopo Ortis, I sepolcri m. m.
fosfāt, kem., = fosforsyr. salt.
fosfor, kem., P = 31, metalloid. elem., uppt. 1669 af Brandt, förekommer i naturen aldrig fritt, utan ss. fosforsyr. salter, färglöst l. svagt ljusgult, vaxmjukt, olösl. i vatten, svårlösl. i alkohol, eter o. feta oljor, lättlöst i kolsvafla, högst giftigt, antändes ytterst lätt o. förbrinner då till f.-syra. Framställes gm benaskas behandling med svafvelsyra, vätskans afdunstning o. den återstående sura fosforsyrade kalkens upphettn. med kol i lerretorter. Eg. v. 1,83. Smältpkt 44°, kokpkt 290°. Bör förvaras under vatten. Under inverkan af ljus förvandlas f. till röd, icke giftig, amorf f. med helt andra fysikaliska egenskap, än vanl. f. Anv. t. tändämnen, läkemedel m. m.
fosforescens', fys., svag ljusutveckling af icke själflysande kroppar v. vanl. temperatur, visar sig dels i följd af kem. processer, ss. vid långsam förbränning af fosfor, vid träs o. fisks förruttnande, hos ngra växter o. djur (däraf hafs.-f.) m. m., dels i följd af mekan. kraft, ss. vid sockers sönderstötande, kristallbild, m. m., dels vid uppvärmn. af vissa diamant- o. fluss-spatarter, dels gm kalciums, bariums o. strontiums svafvelföreningars upptagande o. återgifvande af sol l. elektriskt ljus. Med något af de senare ämnena bestrykas de nu brukl. själflysande artiklarna, ex. tändsticksställ.
fosforförgiftning, läk., förgiftning, vanl. uppkommen gm förtärande af tändsatsen å fosfortändstickor. Symtom: kräkningar, smärta i maggropen, uppstötningar, lysande i mörker o. smakande fosfor, diarré o. s. v. Motgift: kräkmedel, bränd magnesia m. m. Feta o. oljaktiga ämnen (t. ex. mjölk) äro skadliga.
fosforism, fosforister, se Nya skolan.
fosforīt, min., en varietet af apatit (se d. o.).
fosfornekrōs, gr., läk., en hos arbetare i forsfortändsticksfabriker, is.
