hos sådana, s. ha skadade (kariösa) tänder, förekommande sjukdom, yttrande sig i brand i käkbenen, synnerligast underkäken. Behandling: sorgfällig rengöring af munnen och aflägsnande af de afstötta l. bortdöda benbitarne.
fosforsyra, se fosfor.
Foss, Henr. Herm., nor. statsm., f. 1790 Bergen, 27/45 medl. af alla storting, 33 pres. i odelstinget, 45/48 marin-min., d. 53. Förf.
Fossāno, it. st. vid Sturafl., 18,133 inv. Biskop.
fossīl, lat., geol., förstenad växt- och djurlämning i den första jordskorpan.
fot, anat., nedersta delen af benet, består hos mskn af 26 gm ligament med haa förenade ben, af hka 7 utgöra vristknotorna o. 5 fotlagsknotorna, dessa tills. bildande d. fasta massan i fotens hvalf, samt 14 tillhöra tårna.
fotbad (jfr bad) anv. för att draga blodet från kroppens öfre till dess nedre delar. Kallt f. (+ 6 till + 15° C.) tages helt hastigt (½ t. 2 min.) o. bör åtföljas af fötternas frottering samt varm fotbeklädn.
Fotheringay (fådh'ringä), eng. by i Northamptonshire. Ruiner af det slott, i hkt Richard III föddes 2/10 1452 o. Maria Stuart afrättades 8/2 1587.
Fōtios, patriark af Konstantinopel, s. 857 kämpade mot rom. kyrkan, d. i kloster 891. Förf.
fotofōn, gr., af Bell uppf. instrument till öfverföring af ljud medels ljusstrålar i st. f. de vid telefonen begagnade trådledningarna; beror på metallen selens förmåga att gm inverkan af ljus bli mer ledande för elektricitet.
fotogalvanografī, gr., se fotografi.
fotogen (-schēn), gr., en vanl. gm destillation af bergolja (den ryska af nafta) erhållen klar, färglös l. svagt gulaktig, illa luktande vätska, s. ej låter blanda sig med vatten l. sprit, men väl med eter, terpentinolja m. m. Eg. vikt 0,780/ 0,825, kokpkt 150/300°. F. bör ej afgifva brännbara gaser under 35° o. ej själf antändas under 40°. Anv. t. lysmateriel o. bränsle.
fotografī, gr., konsten att m. tillhjälp af kem. preparat, s. sönderdelas gm ljuset, framställa afbildning. af föremål. Redan 1803 uppf. Wedgewood o. Davy ett sätt att gm solljusets inverkan framkalla skuggbild. på papper o. skinn, men den egentl. f. uppfanns 27 af Niepce o. utbildades 39 af Daguerre, s. uppfann f. på försilfr. plåtar (daguerrotypi), 42 af Talbot, uppf. af f. på papper (talbotypi), o. 50 af Legray, s. grundl. det nuv. förfaringssättet, f. på glas (vitrotypi), s. best. i framställande på en glasskifva af en negativ bild, hkn visar originalets mörka ställen ljusa o. tvärtom, samt denna bilds öfverförande (kopiering) på papper. F. i naturl. färger finnas flera olika metoder och har man gm använd. af torra plåtar, förkortat tiden för bildens upptagande till mindre än 1/800 sek. Utom i solljus kan man fotografera äfven i elektr. l. magnesiumljus. Att på fotografisk väg framställa tryckplåtar finnas flere sätt, ss. heliografi, hvarvid man öfverdrager stålskifvor med ett tunnt asfaltlager, i hkt de af ljuset ej träffade ställena lösas med lavendelolja o, det blottade stålet etsas, fotolitografi = sma förfar. på sten, fotogalvanografi = bildens öfverför. å tryckplåten på galvanisk väg.
fotolitografī, gr., se fotografi.
fotomēter, gr., fys., instr. för jämförande af olika ljuskällors relativa ljusstyrka.
fotosfär, gr., enl. Herschel det yttersta, starkt glödande lagret af solens atmosfär.
fototypī, gr., metod att medels fotografien i relief framställa klischéer.
