Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/298

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

fotsvett, en beständig l. tidtals uppträdande stark afsöndring af en t. fettsyra lätt öfvergående, illaluktande svett från fotens svettkörtlar. Botemedel: flitigt ombyte af strumpor, ljumma fotbad morgon o. afton, fötternas och strumpornas inpudrande med pulveris. alun, cremor tartari, potatismjöl m. m.

fottvagning, ett inom rom.-kat. kyrkan iakttaget bruk, enl. likt påfven på skärtorsdagen tvår 12 fattiges fötter; sma plägsed följes vid flere kat. hof, t. ex. Wien, München. Inom grek. kyrkan är f. ett sakrament, o. vid ry. hofvet är f:s-ceremonien ännu bibehållen.

Foucault (fukå), Jean Bern. Léon., fr. fysik., f. 1819 Paris, 54 fysiker vid observatoriet därstädes, d. 67. Bland F:s uppfinningar må nämnas metoden för utrönandet af ljusets hastighet, pendelexperimentet för att bevisa jordens rotation. Förf.

Fouché (fuschē), Jos., fr. statsm., f. 1759 Nantes, blef 92 medl. af konventet o. röstade s. sådan för Ludv. XVI:s död, 99 polismin., 05 hert. af Otranto, 10 af Napoleon afsatt, men 13 guv. öfver Illyriska provinserna; efter Napoleons återkomst från Elba 15, f. 3:e gången polis-min., landsförvist 16, d. 20 Triest.

foulard (fûlār), fr., tunnt, mjukt sidentyg.

fourage, se furage.

Fould (fûl), Achille, fr. statsm., f. 1800, 49/52 finans-min., 52/60 stats.min., 61/67 åter finansmin., d. 67 Tarbes.

Fouqué (fuké), Friedr. Heinr., frih. de la Motte-F., ty. skald, dram. o. rom.-förf. af romant. skolan, f. 1777 Brandenburg, d. 43 Berlin. Skr.: Undine (11; 21:a uppl. 74) m. fl.

Fourcroy (furkråa'), Ahtoine Franç. de, fr. kem., f. 1755 Paris, 84 prof. i kemi där, 01 undervisn.-min., d. 09. En af bearbetarne af den nyare kem. nomenklaturen. Förf.

Fourier (-riē), Franç. Marie Charl., fr. socialist, f. 1772 Besançon, uppställde ett fantastiskt system, d. 37 Paris. Förf.

four-in-hand (får-inn-händ'), eng., fyrspann.

fournera, se furnera.

Fowler (fauler), Sir John, eng. ingenjör, f. 1817 Sheffield, d. 98 Bournemouth, har byggt flere järnbanor, särsk. den underjordiska järnbanan i London, dockor m. m.

Fox, 1) Geo., eng. skomakare, stiftare af kväkarnes sekt, f. 1624, sedan 48 predikant, d. 90. Förf. — 2) Charl. Jam., eng. statsm., son t. lord Holland, f. 1749, min. 70, först tory, sedan 84 whig; motståndare till Englands krigspolitik, d. 06, efter att helt kort ha varit utr.-min.

fox terr'ier, eng., en släthårig rått-hundsras.

foyer (fåajé), se foajé.

fra, it., broder.

Fra Diavalo (-dja'-), (»broder djäfvulen») neapolit. röfvaranförare, f. 1760 Kalabrien, en tid munk, hängd i Neapel 1806. Aubers opera har blott namnet gemensamt med F. D.

fragīl (-schil), fr., bräcklig. Fragilitet, bräcklighet.

fragment, lat., afbrutet l. fr. det hela afskildt stycke, brottstycke. -ārisk, afbruten, osammanhängande.

fraktion, lat., polit. parti, is. i en riksförsamling.

fraktūr, lat., benbrott; boktr., upprättstående, kantig boktrycksstil.

framstegspartiet = fortschrittspartiet (se d. o.).

Framtiden, månadsskrift, utg. af K. v. Bergen (1868/71, 77).

franc (frang), fr. mynt, sedan 1803 myntenhet i Frankrike (= 20 sous l. 100 centimer = 71 l. 72 öre); samma myntenhet äfven antag. i Belgien, Schweiz, Italien (lira), Spanien (peseta), Rumänien (leu), Serbien (dinar), Grekland (drakme), Finland (mark).

française (frangsäs), fr., dans i 2/4 o. 6/8 takt.