Napoleons utnämn, till pres., dennes »statsstreck» 51 o. utrop. till kejs. Napoleon III 52. Andra kejsardömets (1852/70) märkligaste tilldragelser äro: deltagandet i oriental. krig. 53 56, ital. fälttåget 59 o. F:s förstoring med Savoyen o. Nizza, Mexicos utrymmande 67, krig m. Tyskland 70, Napoleons tillfångatagande v. Sedan 2/9 o. tredje franska republikens utropande 4/9 s. å., i hvars pol. hist. ty. krigets slut, preussarnes belägring o. intag, af Paris, freden i Frankfurt 10/5 71, gm hkn F. måste t. Tyskl. afstå Elsass o. ty. Lothringen samt betala 5 milliarder francs i krigskostnadsersättning, och kommunardupproret, mars/maj sistn. år, bilda hufvuddragen. Den und. Ferry påbörjade och af Combes med hänsynslös kraft återupptagna striden med klerikale, hvilken strid slutat med kyrkans skiljande från staten, förbundet med Ryssld, Panamaskandalen och Dreyfusprocessen känneteckn. Frankr:s senare utveckling. Presidenter under det nya statsskicket: 1) Thiers (71/73), 2) Mac Mahon (73/79), 3) Grévy (79/87), 4) Carnot, (87/94), 5) Casimir Périer, (94/95), 6) Faure, (95/99), 7) Loubet, (99/06), 8) Fallières sed. 06. —
Frans (Francesco), kgr af Bägge Sicilierna: 1) F. I, son till Ferdinand I, f. 20/8 1777 Neapel, 2 ggr ståthåll. på Sicilien, reg. 25, d. 8/11 30. — Hans sonson 2) F. II, f. 16/1 1836, uppfostr. af jesuiter, förmäld 59 med Maria af Baiern, reg. s. å., måste 60 fly från Neapel till Gaëta, där han i tre mån. försvarade sig; blef dock tvungen kapitulera 61; begaf sig sedan till Rom o. därefter till Baiern, d. 94.
Frans (François), kgr af Frankrike: 1) F. I, son t. Karl af Orléans, f. 12/9 1494 Cognac, efterträdde Ludvig XII 15, segrade s. å. vid Marignano öfver schweizarne, i slaget v. Pavia 25 besegrad af Karl V o. fången, köpte sig fri, åter i strid med Karl V, men utan framgång, d. 31/3 47. — Hans sonson 2) F. II, son till Henr. II o. Katarina af Medici. f. 19/1 1544 Fontainebleau, 58 förmäld med Maria Stuart, reg. sedan 59, d. 5/12 60.
Frans (Franz), rom.-ty. o. österr. kejs.: 1) F. I Stefan, rom.-ty. kejs., f. 8/12 1708, son till hert. Leopold I af Lothringen o. dennes efterträdare där 29, storhert. i Toscana 37, förmäld med Maria Theresia 36, kejs. 45, d. 18/8 63 Innsbruck. — Dennes sonson 2) F. I, österr. kejs. (ss. rom. kejs. F. II), f. 12/2 1768 Florens, 02 rom.-ty. kejs., 04 kejs. af Österrike, nedlade rom.-ty. kejsarvärdigheten 06, sed. 15 Metternich egentl. reg., d. 2/3 35. — Dennes sonson 3) F. Josef I, kejs. af Österrike, f. 18/8 1830, blef, då hans farbror Ferd. I abdikerade o. hans far ärkehertig Frans Karl afsade sig alla anspråk på tronen, kejs. 2/12 48, förmäld 54 med Elisabeth af Baiern (mörd. 98).
Frans (Francesco) V, den siste hert. af Modena o. den siste manlige medl. af huset Österrike-Este, f. 1/6 1819, reg. 46, despot, bortjagad 59, d. 20/11 75.
Frans af Assīsi, d. hel. Franciscus, stift, af franciskanorden, f. 1182 Assisi, d. 26. Helgon.
Frans af Pa'ola, stift. af minimernas orden (fratres minimi).
Franska institutet, se Institut de France.
franska språket och litteraturen. Fr. språk, härstammar från det lat. folkspråket, men innehåller äfven kelt. och germ. stammar. Redan i 10:de årh. delade det sig med allt skarpare skillnad i 2 hufvuddialekter: sydfr. o. provençalskan (langue d'oc), o. nordfr. (langue d'oui), hvilka under medeltiden bestodo jämte haa ss. skriftspr., tills nordfr. småning. undanträngde provençalskan o. und.
