Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/31

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
53 [AND–ANG] 54
Andrée–Angora


Andrée (-drē), Salomon Aug., ingenjör, luftseglare, f. 1854 i Grenna, försökte att medelst luftballong nå nordpolen och uppsteg från Danskön d. 117 97; sedan dess ej afhörd.

An'dro, ö i gr. arkipel., 405 kv.km. 22,000 inv.

androgȳn, gr., tvekönad = hermafrodit.

Androm'ake, i troj. myten Hektors maka, efter Trojas förstöring Pyrros’, hjältinna i en af Euripides’ traged.

Andrōmeda, i gr. mytol. dotter till etiop. kon. Kefeus o. Kassiopeia, gm Perseus befriad fr. ett vidunder.

Ane, kon. af Yngl.-ätten.

anekdōt, gr., kvick liten historia.

anemī, gr., läk., blodbrist, t. ex. efter blödning o. af allt för vattenhalt. blod.

anemo|grāf, gr., app., s. själf upptecknar vindens riktn. o. styrka. -mēter, gr., instr. att mäta vindens styrka.

Anemōne, bot., sippa, Ranunculaceæ; med d. giftiga A.-kamfern förgifta kamtschadalerna sina pilar. I Sverige förekomma hvitsippan, A. nemorosa, gulsippan, A. ranunculoides, och blåsippan, A. hepatica.

aneroīd, se barometer.

anestesī, gr., läk., känslolöshet, frambragt gm anestet. medel (kväfoxidul, kloroform o. s. v.).

Anethum, bot., dill, Umbelliferæ. I Sverige odlas A. graveolens o. användes som krydda.

anevrysm', gr., sjukl. utvidgn. af en pulsåder, pulsådersvulst.

Angantyr, fornnord. kämpe, stred m. Hjalmar d. hugfulle.

Angāra, bifl. till Jenisej t. h., 2,848 km. Genomflyter Baikalsjön.

angārier, lat., tjänst, s. handelsfartyg på befalln. måste lämna staten.

angelo|latrī, gr., ängladyrkan. -logi, änglalära.

angelsaxer, folk bestående af angler, saxer, jutar. 449 und. Hengist o. Horsa till England. Strider med brit. Grundl. 7 kon.riken: Kent, Essex, East-Anglia, Wessex, Northumberland, Mercia, Sussex. 827 förenade Egbert af Wessex de 7 rikena till ett. 1013 eröfr. danskarne landet. 1041 Edward III ang.-saxs. kon. Landet eröfradt af Vilhelm af Normandie gm slaget vid Hastings 1066.

angelsaxiska språket och lit., a.-s. spr. en gren af d. lågtysk-germ. spr.-stammen. I 5:e årh. öfverfördt till England, omdanades det, blandadt m. roman. element, till engelska. Lit. utgöres a) af allittererade dikter (Beovulf), legender (Kynevulf), lyr. o. didakt. produkter, b) af prosa (världsl. o. kyrkl. lagar, skr. af teol. inneh., bibelöfvers.)

an'gelus, kat. bön, s. läses 3 gånger dagl.

An'gelus Silēsius (Joh. Scheffler), andl. skald, f. 1624 Breslau, d. där 77. Förf. panteist.-mystiska skrifter.

Angely (-schelī), Louis, dram., f. 1787, d. 35 Berl. Förf. vådeviller o. lustspel, hvaraf många uppförda i Sverige.

Angered-Strandberg, Hilma Krist:a Elisab., förf:a, f. 55, gift 88 med mål. H. Angered. Har skrifvit skisser fr. Amerika m. m.

Angers (angschē), fr. st. vid Maine, 82,398 inv. Sl. 1793.

angīna, lat., läk., halsinflammation; a. pec'toris, våldsamma smärtor i hjärttrakten; a. tonsillāris, halsfluss.

an'gler, folk af svev. stam.

Anglesea, Anglesey (ängl'si), brit. ö i Irland. sjön. 712 kv.km. 51,000 inv. Hst. Beaumaris.

anglicismer, egendomligheter i eng. språket.

anglikanska kyrkan, se episkopalkyrkan.

angloamerikaner, amerikaner af eng. härkomst.

anglǟs, fr., en från Engld lånad kontradans.

Angōla, port. besittn. i N. Guinea. Inv. negrer.

Angōra, st. i Mindre Asien, 30,000 inv. Sl. 1402. Getafvel.