västkust, 82 kv.km., 4,394 inv., friser.
följetong', fr., afskild, mindre del af en tidning, vanligen afsedd för belletrist. l. andra underhållande artiklar. På 1840-talet inf. i Sverige.
för, sjö., främre delen af ett fartyg.
förband, läk., konstmässig betäckning af någon på ett l. annat sätt skadad kroppsdel; på färska sår anv. antiseptiska f., på sår, s. skola hållas öppna, bomull o. gas, indränkta i antiseptica. Mot benbrott vanlig, gips-f. Utmärkt f. mot brännsår är bensoetinktur med löst lagd bomull ofvanpå.
förblödning, läk., lifvet hotande blodförlust, ss. vid skadandet af en större pulsåder. Behandl.: sårets omedelbara tilltryckande m. fingret, yttre blodstillande medel m. m.
förbunds|dag (ty. Bundestag), ben. på den i Frankf. am M., under ty. förbundets tid, smnträdande, af de särskilda staternas ombud bestående församling. Upphörde 1866. -församling (ty. Bundesversammlung), schweiz. edsförbundets lagstift, församling, består af 2 kamrar: National- o. Ständerrat. -råd (ty. Bundesrat), 1) en i Tyska riket und. rikskanslerens presidium stående, af de ty. regeringarnas ombud bildad, förvaltande o. verkställande myndighet, s. tillika har till uppgift att gemensamt m. riksdagen utöfva rikslagstiftningen. I f. har Preussen 17, Baiern 6 o. s. v. röster, de minsta staterna endast 1 röst hvardera. Hela röstantalet = 58. F. är fördeladt i 11 utskott; 2) i Schweiz af 7 medl. best. verkställande myndighet.
föreningar, kemiska, olikartade ämnens föreningar, s. till skillnad från de mekaniska l. blandningarna ingås af dessa ämnen efter vissa viktförhållanden (atomvikter) o. bilda nya, från dessa i både fysikaliskt o. kemiskt hänseende afvikande kroppar; betingas af affiniteten.
Förenings- och säkerhetsakten, den af Gustaf III vid 1789 års riksdag genomdrifna grundl., enligt hkn kon. blef nästan enväldig, fick rätt att bestämma rådsmedlemmarnes antal, börja krig samt ensam till riksdagen aflämna propositioner m. m. Upphäfd i Sverige 1809, men ännu till namnet gällande grundlag i Finland.
Förenta staterna, se Nord-Amerikas För. stater.
Föresvallarna, den slätt, som på båda sidor omger Fyrisån s. om Uppsala.
förgyllning, tekn., olika ämnens öfverdragande med en tunn guldhinna, verkställdes ford. gm dessas beläggande med tunna guldplåtar, men göres på metaller num. vanligtvis gm en galvanisk ströms inverkan på dem i en utspädd lösning af cyanguld o. cyankalium. Varm f. sker gm föremålens öfverdragande med guldamalgam o. kvicksilfrets aflägsnande gm upphettning; kall f. på koppar, mässing, nysilfver, silfver gm ingnidning med guldtunder (erhålles gm förbränning af linnelappar, dränkta i guldkloridlösning). F. på våta vägen sker gm föremålens kokning i en lösn. af guldklorid o. soda l. pottaska. F. på trä, papper, läder o. dyl. sker med bladguld.
förgätmigej, se Myosotis.
förhydning, sjö., en fartygsbottens beklädn. med plåtar af koppar l. annan metall.
förkoppring, tekn., kroppars öfverdragande med koppar, vanligtvis gm deras utsättande för galvaniska strömmen i en utspädd lösn. af cyankoppar o. cyrankalium.
förlagsrätt, jur., den af en skrifts författare till en annan person, förläggare, öfverlåtna rättigheten att i tryck mångfaldiga hans arbete. Enligt lagen om litterär äganderätt, d. 10/8 1877, äger
