Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/320

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

t. o. m. indigo o. alisarin med konst.

Färingön, fordom namn på Svartsjölandet.

Färla (Ferla), 1) Karl Nilsson, riddare, 1381 af Bo Jonsson (griphufvud) dödad inför högaltaret i Riddarholmskyrkan i Sthm. — 2) Åke Bengtsson till Eka o. Bergshammar, krigare, 1563 fältöfverste i Livland, riddare 68, var riksråd 77, d. 78.

färnbock (förvrängn. af brasil. Fernambuco), tekn., veden af Cæsalpinia echinata. Anv. till färgn. af ull, silke, bomull samt till beredn. af lackfärger. Liknande »färgträ», men icke så mörkrödt, erhålles af andra arter af samma släkte t. ex. C. brasilien'sis, näml. bresilja.

färs, maträtt af hackadt o. bultadt färskt kött l. fisk m. tillsats af ägg, kryddor m. m.

färskning l. friskning, det förfarande, hvarigm tackjärn förvandlas till smidesjärn.

Färöarna, dan. ögrupp i norra Atlanten, väster om Norge, best. af 22 öar, däraf 17 bebodda, 1,333 kv.km.. 15,230 inv. Hufvudnär.: torsk- och hvalfångst samt jakt på sjöfågel. Före Island befolkade af norska invandrare; gm freden i Kiel 1814 fullständigt skilda från Norge.

fästning, bef., en, bombfasta förråds- o. boningshus inrymmande, medelst stormfria, för lång varaktighet beräknade vallar o. grafvar så inrättad plats, att den af en jämförelsevis ringa truppstyrka kan försvaras mot en betydligt större belägringsarmé. F. delas i anseende t. ändamålet i manöver- l. operations- (liggande vid gränsen kallas en sdn gräns-f.), förråds-, spärr- o. sjö-f. De förnämsta f.-systemen äro: bastion-, tenalj- o. kaponier- l. polygonalsystemet. Vid senare tiders f.-byggnader anläggas detacherade fort på 3,000/6,000 m. afstånd från hufvud-f. för att hindra dennas direkta bombardering o. lämna en större armé tillfälle att lägra sig mel. dem o. hufvud-f. En sådan f. kallas vanl. befäst l. förskansadt läger.

fästnings|artilleri, se artilleri. -front, den mel. två närliggande kapitallinjer belägna delen af en fästningsomkrets. -krig omfattar en fästnings anfall o. försvar. Anfall kan ske gm cernering, blockad, bombardering, stormning, öfverrumpling l. belägring; för ett kraftigt försvar erfordr. fästningsverkens underhållande o. nyas anläggande, fullgod o. tillräcklig bestyckning, ammunition o. sjukvårdsutrustn. samt proviant, furage, vatten, bränn- o. lysmaterial för minst sex månader. Till försvaret hör äfven utfall. -rayon (-räjång'), det område omkring en fästning, hkt ligger inom skotthåll för dess artillerield.

födelsemärken, redan från födelsen på huden framträdande flata bruna pigmentfläckar l. hårda, ofta hårbevuxna knölar, dels äfven gm blodkärlens utvidgning uppkomna röda fläckar l. blåröda kärlsvulster (eldmärken).

födoämnen, de ämnen, s. gm matsmältnings- o. nutritionsprocesserna skola ingå i och förenas med blodet för att ersätta andra gm ämnesomsättning förbrukade ämnen. Delas efter sitt ursprung i animaliska, vegetabiliska, mineraliska (salter) o. vatten; innehålla 5 grupper olika näringsämnen: ägghvitartade (protein-) ämnen, fetter, kolhydrat, salter o. vatten samt böra innehålla dessa ämnen i riktigt blandningsförhållande till haa. En fullvuxen arbetande karl behöfver vanligtvis dagl.: 120 gr. proteinämnen, 90/60 gr. fett o. 360/480 gr. kolhydrat.

föhn, varm o. torr sydl. vind, s. blåser utför de schweiz. alpdalarnas sluttningar.

Föhr, ty. ö i Nordsjön v. Slesvigs