en del af det forna Languedoc. 5,881 kv.km., 420,836 inv. Hst. Nîmes.
Gardafūl, Afrikas östligaste udde, söder om Adenviken.
Gardarike, se Gårdarike.
Gardarsholm, äldsta benämn. på Island.
Gardasjön, Lago di Garda, sjö i öfre Italien, 366 kv.km. t. 300 m. djup, 69 m. öfver haf. Gm flod. Mincio aflopp i Po.
garde, fr., fordom benämn. på furstliga personers lifvakt o. krigshärens kärntrupper; numera mönstertrupper. Sådana g. finnas i Tyskland, Ryssland, England, Danmark. I Sverige hafva vi tre gardesregement. (Svea o. Göta lifgarde samt Lifgardet t. häst).
Gardānia, bot., fam. Rubiaceæ, buske i trop. o subtrop. Asien. Prydnadsväxt med välluktande blommor.
garden-party (gardnpārti), eng., trädgårdsfest, lustbarhet l. mottagning i en trädgård.
gardēra, fr., akta, försvara.
Gardermoen, exercisplats i Akershus amt (Norge).
garderōb, fr., klädkammare, klädförråd.
gardian, se guardian.
gardīn, fr., förhänge för fönster, säng, dörr m. m.
gardist, soldat vid ett garde.
Gārfield (-fild), Jam. Abrah., pres. i N.-Amerikas Förenta stater, f. 1831 Ohio, 61 unionsgen., 62 i kongressen, 80 pres., i juli 81 svårt sårad af Guiteau, d. i följd däraf 19/9 s. å.
garfsyra, tannin, kem., amorf, af små hinnor o. fjäll bestående svag syra med kärf smak, lösl. i vatten, alkohol o. utspädd eter. Främst, gm galläpplepulvers utdragn. m. en blandn. af alkohol o. eter.
garfämnen, kem., mycket utbredda, kärft smakande, i vatten o. alkohol, till en del äfven i eter lösl., is. i träds bark förekom, växtämnen, s. anv. i gafverier, färgerier o. medicin.
Garibal'di, Giuseppe, it. frihetshjälte o. gen., f. 1807 Nizza, 34 polit. flykting, en tid sjöofficer hos bejen af Tunis, 46 i Rio-Grande do Suls o. Uruguays tjänst mot Brasilien, 48 i Italien, öfverbefälh. för en frikår i Lombardiet; s. å. i tjänst hos provisor. reg. i Rom, hkn stad han 49 försvar, mot franska o. neapolit. trupper, 51 i N. Amerika, 54 ägare af Caprera, kämpade 59 ss. sardinisk gen. mot österrikarne, eröfr. 60 Sicilien o. Neapel, s. han öfverlämnade åt Viktor Emanuel, sökte 62 tåga mot Rom, sårad vid Aspromonte s. å., 66 i Tyrolen mot Österrike, 67 slagen vid Mentana; i ok t. 70 i fransk tjänst mot tyskarne; skördade otack; erhöll 74 af ital. reg. en dotation, 75 medl. af it. deputkam., d. 82 Caprera.
Garigliāno (-riljā-), flod i mel. Italien, upprinner på Abruzzerna, utfaller i Gaëtaviken, 148 km. l. Slag 3/11 1860.
garnēr|a, fr., bekläda, kanta, smycka. -ing, kantning, bräm.
garnī, fr., möblerad våning l. möbleradt rum för uthyrning.
Garnier (-niē), J. L. Charl., fr. arkit., f. 1825 Paris. G. har byggt Stora operan i Paris m. m. Förf.
garnisōn, fp., kr., samtliga i en stad, fästning l. annan ort förlagda trupper; orten, där de äro förlagda.
garnityr, fr., tillbehör, prydnad; samling l. sats af vissa saker, s. höra tillsammans.
Garōfalo, Benvenuto da, eg. Benvenuto Tisio, it. mal., f. 1481 Garofalo, d. 59 Ferrara, talr. bilder i bibliska ämnen.
Garonne (-rånn), 1) flod i södra Frankrike, upprinner på Pyrenéerna, i Spanien, till smnflödet med Dordogne kallad Gironde, utmynnar i Atlanten, 600 km. l., område: 84,800 kv.km. 2) Ilaute-G.,
