part. i s. Frankrike, större delen af forna Gascogne o. en liten del af Languedoc, 6,367 kv.km., 448,481 inv. Hst. Toulouse.
Garpenberg, koppargrufvor i Kopparb. l.
Garett', se Almeida-G.
Garr'ick, David, eng. trag. o. kom. skådesp. samt dramat, förf., f. 1716 Herefordshire, d. 79 vid London. En af världens största skådespelare.
garrottēring, fr., ett af röfvare o. d. anv. sätt att medels ett kraftigt tag om offrets strupe hindra allt motstånd; äfven ett slags i strypning bestående dödsstraff.
garrulitēt, lat., pratsjuka.
gartner, ty., trädgårdsmästare.
Garve (-fe), Krist., ty. filos., f. 1742 Breslau, d. 98 Charlottenburg. Talrika skr. af moral. o. pol. inneh., högst värdefulla öfvers. af eng. o. klass. förf.
gas, fr., tunnt, genomskinl. tyg.
gas, 1) fys., det af J. B. von Helmont införda namnet på det luftformiga aggregationstillståndet. En g. har hvark. bestämd form eller bestämd volym, utan dess molekyler sträfva ständigt att aflägsna sig från haa o. fullständigt utfylla det rum, s. innesluter dem. Gm tryck o. köld låta alla gaser kondensera sig t. vätskor; 2) tekn., med g. menas vanl. lysgas, men flere slags gaser beredas äfven för att uteslutande användas ss. bränsle, hvarvid brännmaterialet ej s. vanl. förbrännes på en rost, utan förvandlas till en brännbar g., mest koloxid, hkn ledes till förbränningsrummet o. där får förbrinna under lufttillträde. Bränsle-g. beredes antingen i särsk. ugnar, generatorer, l. er hålles den ss. biprod. vid åtsk. metallurg. processer.
gasbelysning, se lysgas.
Gascogne (-skånj'), ford. landskap i s. Frankrike, nu depart. Landes, Gers, Hautes-Pyrénées o. delar af Basses-Pyrénées, Haute-Garonne, Tarn-et-Garonne o. Lot-et-Garonne. 25,990 kv.km. Förr själfständigt hertigdöme, 1054 franskt. Inv. kända för sitt skryt o. sin fåfänga.
gasdynamo, dynamomaskin, s. kopplas direkt ihop m. en gasmotor.
gasell, se antiloper.
gasglödljus, Auerljus, ett af Auer (se d. o.) uppfunnet slagafgasbelysn., hvarvid en lågan omslutande glödkropp bringas i glödning.
gasklocka, se lysgas.
gaskraftmaskiner, gasmaskiner, gasmotorer, ångmaskinen liknande kraftmaskiner, i hka kolfvens rörelse åstadkommes gm en explosiv gasblandn., merendels af lysgas o. luft. Uppfun. 1860 af Lenoir, väsentl. förbättrad af Otto o. Langen.
gasolīn, tekn., en flyktig destillationsprodukt, s. erhålles af petroleum; kokar v. 40/80°. Anv. s. lysolja och som bränsle i gasolinugnar. Mycket eldfarlig o. i förening med luft ytterst explosiv.
gasolja l. raffinerad nafta, lysolja, bestående af den vid petroleums raffinering först öfvergående gasolinen och de närmast efteråt följande destilleringsprod. Kokar vid 80/120°. Explosiv.
gasomēter, instr. för uppmätning of förbruk. gas (lysgas).
Gass'a l. Gaza, urgammal st. i s. Palestina, 7 km. från Medelhafvet, 35,000 inv. Karavanstation; grek. o. armen. bisk.
Gassendi (gassangdī) Pierre, fr. fysik. o. filos., f. 1592, först tillh. andl. ståndet, 45 prof. i matem. i Paris, d. 55.
Gasser, Hans, österr. bildh., f. 1817 Eisentratten, d. 68 Budapest. Ber. porträttstatyetter.
gasspruta, se extinktör.
gast, sjö., till ngn förrättn. om bord indelad sjöman.
Gastein, dal i Salzburg; där Wildbad-G., besökt badort; i W.-G. öfverenskommelse 14/8 1865, hvarigm Slesvig ställdes under
