Gibbon (gibbn), Edward, eng. hist., f. 1737 Putney, d. 94 London. Skr.: History of the decline a. fall of the roman empire (76, 81; äfven öfvers. på sv.) m. m.
Gibraltār, arab. Dschebel al-Tarik, eng. fästn. o. st. i Spanien vid Medelhaf., 26,830 inv. Hamn. Grund. 710 af araberna, i 14:e årh. eröfr. af Spanien, 1714 eng.
Gibson (gibsn), John, eng. bildhugg., f. 1790, d. 66 Rom.
gibus (schiby), fr., hatt som kan hopvikas.
Gichtel, Joh. Geo., ty. relig.-svärmare, f. 1638 Regensburg, advok., förvisad 68, d. 10 Amsterdam. Förf.
Gīdeon, domare i Israel omkr. 1200 f. K.
Giers (gīrs), Nikolaj von, ry. diplom., f. 1820, urspr. af sv. ätt, 72 sändeb. i Sthm, 82 utrikes-min., d. 95 Petersburg.
Giesebrecht (gīs-), Friedr. Wilh-Benj. v., ty. hist, f. 1814 Berlin. 57 prof. i Königsberg, 62 i München. Skr.: Gesch. der deutschen Kaiserzeit m. m.
Giessen (gīs-), hst. i hessiska prov. Ober-Hessen, vid Lahn, 25,491 inv. Univ., bibl.
gift, till djur-, växt- l. mineralriket hörande ämne, s., infördt i en djurkropp, förorsakar sjukdom l. död gm förlamn. af hjärtats l. hjärnans verksamhet.
giftväxter, sdna, s. innehålla mer l. mindre gift. ämnen; många viktiga inom medicnen. De viktigaste äro: aronrot, belladonna, bolmört, fingerborgsblomma, getpors, kvesved, laktuk, odört, prustrot, räfkaketräd, spikklubba, sprängört, stormhatt, tibast, tidlösa, trollbär, vildpersilja samt fl. ranunkel- o. svamparter.
gigan't|er, gr. myt., Gaias jättelika söner, besegrades med Herakles' tillhälp af Zeus, som störtade dem i Tartaren. — -isk, jättelik, reslig.
gigg, eng., tvåhjuligt, öppet enbetsåkdon; liten båt.
giggtåg, sjö., tåg, med hvilka seglens undre hörn upplyftas eller gaffelsegel bergås, giggas.
Gihon, se Amudarja.
Gijon (chichån), sp. st. i Asturien, vid Atlanten, 47,326 inv.
gikt, Arthritis, läk., en på aflagringar af urinsyr. salter beroende sjukdom med säte i ledgångarna. Botemedel: måttlig, kväfvefri föda, undvik. af spritdrycker, kroppsrörelse, elektricitet, massage.
Gil Bias (schīl blass), satirisk roman af Le Sage.
Gileād, g. geogr., land o. berg i Palestina ö. om Jordan.
Giles (dschajls), Ernst, eng. res. i Australien, f. i England 1847, 72, 74, 76, 82 resor i v. Austral., d. 97 Coolgardie. Förf.
giljotīn, fr., ett under 1:a fr. revolut, af d:r Guillotin föreslaget (men ej uppf.) o. 1792 inf. afrättningsredskap; fallbila.
Gill (schil), André, egentl. Louis Alex. Gosset de Guines, fr. karikatyrtecknare o. mål., f. 1840 Paris, d. 85. Förf.
Gillberg, 1) Jakob, kopparstickare, f. 1724 Värmland, d. 93 ss. prof. vid målar- o. bildh.-akad. — Hans son 2) Jakob Axel, miniatyrmålare, f. 1769 Värmland, d. ss. konstakad. direkt. — Hans bror 3) Karl Gustaf, milit., teckn., litogr., f. 1774 Värmland, d. 55 Sthm.
Gille, Jakob Edvard, tjänsteman, komp., f. 1814 Sthm, d. 80.
gillen kallades under medelt. mel. flere personer bildade föreningar l. brödraskap, s. vanl. hade ett broderl. samband mel. ledamöterna och hjälpsamhet till mål. G. voro dels andl.-sociala, t. ex. Helga lekamens g. i Sthm, Knuts-g. i Skåne, dels yrkes-g., hka delades i köpmanna-g. samt handtverks-g. l. skrån.
Gimmersta, gods i Julita socken, Södermanlands l.
Gimo, bruksegendom i Skepthammars socken i Uppsala l. Tillhör de s. k. Dannemoraverken.
