fasta o. s. v. Den gr. kyrkans i Ryssland högsta myndigh. är den hel. synoden i Petersburg. Kyrk. i Grekland ställdes 1833 under en särsk. synod ss. den högsta auktoritet. Till denna lära bekänna sig omkr. 68 mill.
grekiska språket och litteraturen, se Hellas o. nygrekiska språket o. litterat.
grekiskt kors, se andreaskors.
Grekland, Hellas, europ. kon.-rike, sydligaste delen af Balkanhalfön, 64,758 kv.km., 2,6 mill inv. Det nuv. G. består af Nord-G. l. Rumelia med ön Eubea, Peloponnesos, Kykladerna, Joniska öarna. Berg: Pindos, Otrys m. fl. Bergtoppar: Elimbo (ford. Olympos), Kissovo (ford. Ossa), Plessidi (ford. Pelion), Likaura l. Elatonuni (ford. Parnassos). Floder: Salamvria (ford. Peneios), Aspropotamo (ford. Akeloos), Iri (ford. Eurotas) m. fl. Sjöar: Topolia (ford. Kopais), Vrakori (ford. Trikonis). Hafsvikar: Volo, Egina, Nauplia, Patras, Korint o. a. Prod.: korinter, vin, fikon, olja, honung, vax, silke, tobak m. m. Hufvudnär.: hafsfiske, silkesmask- o. biodling. Befolkn.: nygrek., valaker, arnauter. Relig.: grek.-kat. Polit. indeln.: 16 nomarkier. Hst. Athen. Öfriga st.: Patras, Hermopolis, Pireus, Missolonghi, Sparta, Tebe m. fl. Armén: 115,200 man. Flottan: 45 fartyg m. 130 kanoner o. 4,930 man. J. = 1,570 km., T. = 7,895 km., Telef. = 710 km. — Hist.: år 146 f. K. blef det gamla Hellas und. namnet Akaia rom. prov. o. 325 e. K. en del af Byzant. riket; efter krig mot araber, bulgarer m. fl. eröfradt 1453 af turkarne; 1828 själfständ. rike, valde 32 till kon. prins Otto af Baiern, s. efter revolut. 62 afsade sig reg.: provisor. reg. 62/63, då nuv. kon. Georg I, son till Kristian IX af Danmark, blef reg. Konstitution 64; neutralt under senaste ry.-turk. kriget, fick G. gm Berlin kongressen en landvinning af vissa del. af Tessalien o. Epeiros, tills. 13,369 kv.km., m. 300.000 inv. 97 olyckligt krig med Turkiet, hvarvid G. fick betala krigskostnaderna. Jfr Hellas.
Greklands sju vise, män, bl. sina samtida utmärkta för praktisk lefnadsvish., hkn de affattat i korta tänkespråk. Till dem räknas: Bias, Kilon, Kleobulos, Periandros, Pittakos, Solon, Tales.
grenadīn, fr., ett slags tunn sidenväfnad.
grenadjär, fr., egentl. soldat, s. vid försvaret af en plats kastade handgranater; num. benämn. på vissa kårer.
Grenna, uppst. i Jönköp. l., nära Vättern, 1,130 inv. (08). Hamn. Stadspriv. 1652.
Grenoble (grönåbl), fr. befäst st. vid Isère, 68,615 inv. Akad.
Grenå, dan. st. i n.-ö. Jylland, nära Kattegatt, 3,462 inv. Hand. Slag 1060 o. 1157.
Gresset (-sē), Jean Bapt. Louis de, fr. skald, f. 1709, d. 77.
Gretna Green (grett'na grīn), skotsk gränsby, bekant för d. där ford. ingångna äktenskapl. förbindelserna utan föräldrarnes medgifvande.
Grétry (gretrī), André Erneste Modeste, belg. mus., f. 1741, d. 13. Skr. flere operor, af hka mga uppförts i Sverige.
Greuze (grös), Jean Bapt., fr. mål., f. 1725, d. 05 Paris. Målade genretaflor o. porträtt.
Grève-platsen (gräv-), torget framför Hôtel-de-ville i Paris, fordom afrättningsplats.
Grevesmöhlen, Karl August, förf., publ., f. 1754 Dalkarlshyttan, öfverdir. vid generallandtullkontoret o. preses i accisrätten; förde mot frih. Boije en långvar. o. skandalös rättegång, hkn 1816 slutade m. G:s landsförvisning, d. 23 Kongsvinger.
Gréville (grevill'), Henry, pseud. för A. Durand.
Grévy (grevi'), Franç. Jules Paul,
